Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Kärnkraft med SMR: Estland visar vägen för övriga Norden

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

DEBATTARTIKEL

Estland och Fermi Energia, där Vattenfall är delägare, har bestämt sig för GE Hitachi’s SMR BWRX-300, en kokarvattenreaktor (BWR) på 300 MW.

Helt i linje vad många av oss inom branschen anser absolut bästa valet för Norden. BWR-kompetens finns det mycket av i både Sverige och Finland. Vi har sex BWR-reaktorer i drift i Sverige och Finland idag. Forsmark 1,2 och 3, Oskarshamn 3, TVO I och TVO II.

I Sverige (och Finland) har vi dessutom ett regelverk, Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling, SSMFS, som kan tillämpas på BWRX-300. (Finlands motsvarighet är YVL-Guiden.)

Detta gör att en licensiering av BWRX-300 bör gå smidigt och snabbt, “några år”, samt att spaden kan sättas i marken “ganska snart”. Byggtid för en BWRX-300 är uppskattad av leverantören till max 36 månader.

Kostnadseffektivt

Estland har som sagt beslutat sig för BWRX-300. Mycket troligt är att även Sverige och Polen beslutar sig för BWRX-300. Kanske även Finland? Våra länder torde då kunna dra nytta av serietillverkningens fördelar, bl a då möjligheten att bygga mer kostnadseffektivt.

Valet borde vara enkelt, BWRX-300 en kombination av nytänkande och beprövad teknik. Nytänkandet består i modulär teknik och effektivare design. BWR är i övrigt en väl beprövad teknik och design, där Sverige och Finland är världsledande avseende kompetens, erfarenhet och kunnande genom företag som Westinghouse, Vattenfall, OKG (Uniper), Studsvik Scandpower och TVO (Finland).

Ett gediget kunnande finns också hos stora (konsult)bolag som AFRY och hos mindre men nischade bolag som Swe Resurs AB. Sist men inte minst, GE Hitachi är stora i både Ludvika och i Västerås.

Kort och gott, vi har alla förutsättningar för framgång. Dessutom har vi en majoritet av politikerna med oss idag.

Ju förr desto bättre

Kör igång, sätt igång licensieringsarbetet och få spadarna i marken. Ju förr desto bättre för Sverige och vår fortsatta resa mot en fossilfri industri och fossilfri fordonsflotta.

För att åstadkomma det krävs stabil och konstant hög planerbar fossilfri kraft 24/7 året om och då kan vi borga för att projekt som Hybrit, H2 Green Steel och LKAB’s omställning till mera fossilfritt kan bli en framgång.

Kom ihåg att en eller flera lokalt placerade SMR i norra Sverige ger vattenkraften en möjlighet att fullt ut vara just den reglerkraft den behöver vara.

Man kan också vända på det, flera nya SMR på 300 MW per reaktor i södra Sverige, möjligen i kombination med nya normalstora reaktorer med en effekt på kring 1400 MW, kommer att möjliggöra att vattenkraften i norra Sverige kan öronmärkas för Hybrit, H2 Green Steel och Northvolt, aluminiumsmältverk etc.

Närproducerad energi

Idealet är förstås att energin kan närproduceras så man slipper bygga alltför långa kraftledningar med energiförluster som följd. Den optimala lösningen är sålunda:

  1. Bygg erforderligt antal SMR och normalstora reaktorer i södra Sverige.
  2. Bygg erforderligt antal SMR i norra Sverige, speciellt vid anläggningar som Hybrit, H2 Green Steel, aluminiumsmältverk och LKAB.

Vi skapar oss då möjligheten att bygga vidare på ett samhälle som då har potential att bli hållbart i alla led; fossilfritt, ekonomiskt och leveranssäker elkraft, samt inte minst potential att bibehålla välfärden. Omställningen av industri och fordonsflotta kan fortsätta.

Vad händer om vi får en varm sommar?

På så sätt kan vi också avlasta vattenkraften och inte hamna i en liknande situation som 2018 när vattenkraften nästan gick på knäna pga den torra och varma sommaren. Det var för övrigt bara tur att sommaren 2018 inträffade innan Ringhals 1 och 2 stängdes ned av politiska orsaker. Det var kärnkraften som stod för allra största delen av Sveriges elförsörjning sommaren 2018, ca 70 %.

Vattenkraften gick på sparlåga pga lite vatten i dammarna och vindkraften inte alls, eftersom det inte blåste. Å andra sidan kan vi vänta oss liknande somrar som 2018 i framtiden och kanske mer frekvent.

Vad händer om vi får en sådan sommar igen innan vi har ny utbyggd planerbar fossilfri kraft på plats igen?

Torsten Dilot

Civilingenjör Teknisk Fysik och Specialist säkerhetsanalys kärnkraft

Torsten Dilot
Foto: Privat

Foto: Freepik (överst)

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS