LÅNGEMÅLA

Oskarshamns-Nytt besöker fordonsträffen och marknaden i Långemåla på lördagen – och undertecknad fastnar framför allt för en 82 år gammal Oldsmobile super 66 Club Coupe från 1941.

Det är Johnny Toivainen som äger den fina bilen, som följaktligen byggdes under andra världskriget.

Han berättar att den är till salu och att han vill ha 220 000 kronor för den.

– Den är i princip helt i originalskick. Den är lite uppdaterad på bränslesidan, för att få en säkrare gång. Men motorn och lådan är orörd. Det är original. Klädseln syddes om i vintras. Det är en bruksbil – den rullade drygt 2 000 mil förra sommaren. I år har den rullat strax över 600 mil, trots dåligt väder.

”Det är en mycket trevlig bil”

Johnny Toivainen

– Det är en mycket trevlig bil – vi har haft mycket skoj med den, säger Johnny Toivainen, som berättar att bilen alltjämt går på bensin.

– Men originalpumparna är inte de bästa.

Hur länge har du haft den här klenoden?

– Det här är tredje säsongen. I över 30 år letade jag efter en fin bil från 40-talet, som dessutom är i bruksskick. Jag använder mina bilar, som du förstår. Den här hittade jag uppe i Älvdalen, på midsommaraftonen för tre år sedan. Så det var bara att slå till. Det var kul att hitta en bil som inte är sönderrenoverad. Den här är 82 år gammal och orörd – förutom inredningen, då, som är ny. Det dräller inte av dem, om man säger så, berättar Johnny Toivainen, som bor utanför Ulricehamn.

– Så det blev en långresa i morse, säger han och ler.

– Jag har varit på alla tre fordonsträffarna här i Långemåla.

”Hon går riktigt fint runt 90-95 kilometer i timmen. Då håller hon sig stadigt på vägen. Du åker bekvämt och hyfsat bränsleeffektivt”

Hur fort går den?

– Ja, jag vet faktiskt inte det. Men det är inget du åker fort med. Hon går riktigt fint runt 90–95 kilometer i timmen. Då håller hon sig stadigt på vägen. Du åker bekvämt och hyfsat bränsleeffektivt.

Hur många finns det i vårt land?

– Mig veterligen så finns det tre registrerade i Sverige. En av dem har inte varit i trafik sedan 70-talet – och den andra, som är kraftigt upphottad, går nere i Skåne. Så det här är den enda i original som rullar i Sverige, efter vad jag vet.

Varför har du bestämt dig för att sälja bilen?

– Min fru är från södra Kina, så vi har valt att skaffa en lägenhet där. Ska det kunna bli en trea, så måste jag sälja bilen – annars blir det bara en tvåa, svarar Johnny Toivainen och skrattar gott.

– Ja, jag begär ju 220 000 kronor för den – sedan får vi se var vi landar. Men då har jag bland annat en V8/283, från en Chevrolet Impala – från 1966 – vid sidan av, som är genomgången, med förgasare, HEI-fördelare, startmotor, generator och servopump. Allt är nytt, i kartong. Så man kan bygga om bilen, om man vill. Blir den inte såld innan vintern, så lyfter jag karossen och bygger om den själv i vinter. Jag kommer att behålla allt i original, så att det finns. Men då blir det en V8 på originallåda, faktiskt. Den är skottsäker, det är General Motors första automatlåda – fyrstegad/obromsad. Så den är lite brutal – men den fungerar i alla väder.

”Det var gröt – det var inte olja. Och ändå märktes det inget på gången”

– När jag plockade sumpen på den första gången, för att göra en service och byta olja, så blev jag chockad. Det var gröt – det var inte olja. Och ändå märktes det inget på gången. De användes under andra världskriget – i stridsvagnar i USA. Så de byggde med dubbla hydramaticlådor – och det höll ju uppenbarligen.

Johnny Toivainen säger också att om han bestämmer sig för att behålla sin pärla, så vill han ”åka lite goare och bekvämare”.

– Och då blir det luftfjädring. Då måste karossen lyftas – och när jag gör det jobbet, så lägger jag i en V8 för att få det goa ljudet också. Det saknar man lite. Samtidigt är det lite dumt, för den här motorn är driftsnål och driftsäker.

Hur mycket drar den per mil?

– 1,2 liter, ungefär. Som en gammal Volvo 240, typ.

Hur många ägare har den haft?

– En i USA och en i Sverige, före mig.

Hur många klenodbilar har du?

– Tidigare har jag haft flera stycken, men inte nu. Jag har haft många från 60- och 70-talen – men ingen från 50-talet, faktiskt.