OSKARSHAMNS KOMMUN

Statliga direktiv leder till att Oskarshamns kommun framöver ska försöka servera mer vegetarisk mat – och inte lika mycket kött som tidigare – på skolor och äldreboenden och inom andra kommunverksamheter.

Det framgår av den nya – reviderade – kostpolicyn, som för övrigt döps om till måltidspolicy, som nu är ute på en remissrunda i nämnderna.

Eventuella synpunkter ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast 1 april i år. Bland dem som får tycka till finns även skolornas elever.

”Det är två hamburgare, så är veckoransonen förbrukad”

Lucas Lodge (M), kommunalråd i Oskarshamns kommun

I de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) har man skurit ner på mängden rött kött från 500 till 350 gram i veckan – rekommendationerna i fråga går ut på att det ska ätas mest växtbaserat, och för första gången tar man inte bara hänsyn till vår hälsa – utan också till vår planet. Vi ska äta mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och nötter och dra ner på socker, salt och alkohol, enligt NNR, som påpekar att rött kött inte ska ersättas av kyckling, utan av växtbaserad kost.

Näringsrekommendationerna är kopplade till aktuell forskning och de uppdateras en gång per decennium, på ett ungefär, av experter från de nordiska och de baltiska länderna.

”Jätteviktigt”

– Det är två hamburgare, så är veckoransonen förbrukad, konstaterar Lucas Lodge (M), som är kommunalråd i Oskarshamns kommun.

Det räcker väl inte?

– Nej, kör man med en dubbelhamburgare, så är det kört sedan, för den veckan, svarar Lucas Lodge skämtsamt.

– Det viktigaste är att man får i sig tillräckligt med näring. Vi har direktiv att förhålla oss till när det gäller näringsriktighet och klimatpåverkan. Det är jätteviktigt. Sedan ska vi självfallet leverera god mat, tillägger han.

Alla gillar inte vegetariskt – hur tänker ni där? Många vill ha mer kött och traditionell husmanskost…

– I de riktlinjerna som vi har fått till oss står det att vi ska dra ner på köttet och servera mer vegetariskt. Men vi ska förstås göra det på ett sunt sätt, svarar Lucas Lodge.

Kan ni inte strunta i riktlinjerna?

– Det kan man göra, men det är väldigt få kommuner som gör det, svarar Lucas Lodge.

Kommunens måltidspolicy fungerar som ett styrdokument och omfattar verksamheterna inom förskola, skola, fritidshem, fritidsgårdar, äldreomsorgens vård och omsorg, seniorrestauranger, matdistribution, dagverksamhet för äldre, omvårdnad och service i hemmet, LSS-verksamheter samt övriga verksamheter som på något sätt hanterar livsmedel och måltider.

Varje verksamhet ansvarar för att policyn följs.

Revidering av policyn sker varje mandatperiod.

Maten ska vara god

Enligt policyn ska maten vara god, välsmakande, omväxlande och av hög kvalitet.

Måltiderna ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten eller omvårdnaden.

Miljön ska utformas så att alla matgäster tycker att det är trevligt att äta. ”Ett trevligt bemötande bidrar också till matlust och gör måltiden trivsam”, står det i policyn.

Alla verksamheter ska välja livsmedel som belastar miljön och klimatet så lite som möjligt.

Livsmedelsval och menyer ska anpassas efter målgruppen, så att maten blir näringsriktig.

Maten som tillagas och serveras ska vara säker, så att matgästerna kan känna sig trygga.

Hållbar utveckling ur miljösynpunkt

• Kommunens verksamheter ska minska miljö- och klimatpåverkan från de livsmedel och måltider som köps in, produceras och serveras.

• Alla verksamheter ska arbeta aktivt för att minimera matsvinn och överproduktion samt följa upp det med regelbundna svinnmätningar

• Måltidspolicyn ska bidra till att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030, framför allt målen 2,3,4,12,13,14 och 15

• Livsmedel och måltider ska distribueras på sätt som tar hänsyn till miljön och med så låg miljöpåverkan som möjligt.

• Effektivisering av transporter inom kommunen ska bidra till färre körningar och minskat utsläpp av miljöfarliga ämnen.

• För hållbar utveckling ska alla verksamheter välja livsmedel som är säsongsanpassade. Det gynnar klimat och biologisk mångfald.

• Kött som köps in ska vara slaktat enligt från Jordbruksverkets godkända metoder.

• Fisk och skaldjur som köps in ska komma från hållbara bestånd som är fiskade eller odlade på ett skonsamt sätt.

• Ambitionen är att öka andelen lokalproducerade och närproducerade livsmedel utifrån Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Tillgång och ekonomi styr i vilken omfattning ökningen och inköpen sker.

Säker mat

• Alla verksamheter som hanterar livsmedel eller färdiglagad mat ska ha rutiner och system för egenkontroll som säkerställer att mat förvaras, hanteras och serveras på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt. (Branschriktlinjer för offentlig säker mat, Sveriges kommuner och regioner 2020).

• Alla verksamheter ansvarar för att anpassa program för egenkontrollen i verksamheten.

• Kockar, måltidspersonal, pedagoger, omsorgspersonal eller andra personalkategorier som hanterar livsmedel ska ha adekvat information/utbildning i livsmedelssäkerhet och hygien.

• All personal som hanterar mat på en avdelning ska kunna hygien- och livsmedelsrutiner.

Kvalitet

• All personal ska ha kunskap för sina uppdrag och kontinuerligt genomgå adekvat utbildning för att vara uppdaterade i frågor som rör livsmedel och gällande lagstiftning.

• God arbetsmiljö med ergonomiska hjälpmedel i kök, restaurang/matsal och avdelningar ska erbjudas.

• Alla verksamheter som lagar och serverar mat ska ha system och metoder för att kontinuerligt säkerställa att måltiderna är näringsriktiga.

• Inom förskola/skola ska måltiden vara en självklar del integrerad i den pedagogiska verksamheten.

 • Inom vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad och viktig del av omvårdnaden.

• Riktade utbildningar för olika personalgrupper ska genomföras för att öka kompetensen inom kommunens verksamheter.

Måltidsmiljön

• Måltidsmiljön ska präglas av bra bemötande och god service så att alla matgäster trivs och tycker det är trevligt att äta.

• Måltiderna ska presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar goda matvanor.

• Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro utan tidspress.

• På varje enhet ska finnas ett forum som stimulerar engagemang för bra måltider och en behaglig måltidsmiljö

• Utformningen av måltidsmiljö ska ske så att det blir en acceptabel ljudnivå. (medelljudnivå på högst 30 dB).

Specialkost, vegetarisk kost och anpassad kost

• Specialkost ska erbjudas till matgäster som av medicinska skäl behöver det utifrån diagnos och ordinerad behandling.

• Ur ett säkerhetsperspektiv ska specialkost på medicinska grunder styrkas av intyg från legitimerad läkare eller legitimerad dietist.

• Specialkost definieras som mat vid specifika sjukdomstillstånd som exempelvis glutenfri kost, laktosfri kost, komjölksproteinfri kost, fettreducerad kost och proteinreducerad kost.

• Vid servering av specialkost ska största hänsyn tas till att maten så långt det är möjligt liknar den mat som serveras till övriga matgäster.

• Lakto-ovo-vegetariskt kost ska erbjudas till matgäster som efterfrågar fläskfri kost och/eller ritualslaktat kött eller alternativ till blodmat.

• Vegansk mat som kräver kompetens, stora resurser och användning av berikade livsmedel ska inte serveras.

• Helt individanpassad kost kan erbjudas utifrån läkarintyg med uppgifter om på vilket sätt individens näringsbehov ska tillgodoses.

• Övertygelsekoster som exempelvis glutenfri kost utan diagnos, kost utan E-nummer, ekologiska livsmedel med mera, ska inte serveras.

• Vid laktosintolerans erbjuds laktosreducerade måltider som innehåller max tre gram laktos per portion.

Måltider i förskola, skola och fritidshem

• Verksamheterna ska följa lagar, föreskrifter och direktiv som gäller nationellt för mat och måltider i förskolan, skolan och fritidshem. (Nordiska näringsrekommendationer 2023, Nationella riktlinjer för måltider i förskolan, Livsmedelsverket 2016, Nationella riktlinjer för måltider i skolan – förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, Livsmedelsverket 2018)

• Måltiderna är att betrakta som en del av utbildningen och måltiderna är hela verksamhetens gemensamma ansvar.

• Alla måltider som erbjuds ska utgå ifrån ett hälsosamt utbud av livsmedel i arbetet för jämlik hälsa och en hållbar utveckling.

• En plan med strategi ska utformas på varje förskola/skola för hur delarna i måltidsmodellen integreras i verksamheterna.

• Barn och elever ska ha möjlighet att äta i lugn och ro utan tidspress. Detta ökar förutsättningarna för att orka med dagen med god prestation.

• Ambitionen är att lunchen serveras tidigast klockan 11.00.

• Antalet som äter samtidigt i skolrestaurangen ska begränsas efter antalet sittplatser. Eleverna ska ha möjlighet att sitta minst 20 minuter för att äta.

• Varje dag ska ett lakto-ovo-vegetariskt alternativ serveras till skollunchen.

• Personal som äter med barn och elever ska vara förebilder och visa en positiv inställning till mat, fysisk aktivitet och hälsa.

• Verksamheterna ska aktivt arbeta med att göra barn och elever medvetna om hur deras val av livsmedel och den egna livsstilen har betydelse för hälsan, miljön och samhället.

• Det ska finnas ett måltidsråd vid varje förskola och skola som stimulerar möjligheterna att påverka måltiderna och måltidsmiljön.

• Avgiftsfri skollunch ska erbjudas till elever inskrivna i gymnasieskolan trots att det inte är reglerat i skollagen.

• Personal som arbetar med mat och måltider ska ha kunskap för sitt uppdrag och kontinuerligt genomgå adekvat utbildning för att hålla sig uppdaterade.

Måltider inom vård och omsorg

• Verksamheterna ska följa lagar, föreskrifter och direktiv som gäller nationellt för mat och måltider i vård och omsorg. (Nordiska näringsrekommendationer 2023, Nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen. Ordinära och särskilda boenden – hemtjänst och äldreboende, Livsmedelsverket 2018), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring HSLF-FS 2022:49)

• Maten ska vara smaklig av god kvalité och omväxlande.

• Valmöjligheter i menyn och lyhördhet inför matgästernas önskemål är viktiga för att påverka aptiten.

• Menyer ska anpassas till säsong, helgdagar och årstider och dukas fram och presenteras på ett inbjudande sätt.

• Inom äldreomsorgen ska mat och måltider ses som en integrerad del av omvårdnaden. En plan med strategi ska utformas på varje enhet utifrån hur delarna i måltidsmodellen integreras i verksamheterna.

• Ansvaret för måltiderna ska framgå i lokala rutiner och på individnivå i genomförandeplanen och vid behov i en vårdplan.

• Måltiderna inom vård och omsorg ska vara väl utspridda över dygnets vakna timmar för att tillgodose energi- och näringsbehovet samt underlätta upptaget av näringsämnen i maten som är sämre hos seniorer.

• I heldygnsomsorg ska frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål ingå där varje måltid innehåller protein. Mellan måltiderna ska dryck erbjudas.

• Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar då lång nattfasta verkar nedbrytande på kroppen och ökar risken för undernäring som kan leda till infektioner, depressioner och fallolyckor

 • Till alla över 75 år med heldygnsomsorg ska tillskott av 20 mikrogram per dygn D-vitamin erbjudas för att komma upp till rekommenderad nivå som inte nås via maten.

• I vård och omsorgsboende (inklusive korttidsboende) ska kosttillägg som ordineras köpas in och bekostas av respektive vård- och omsorgsenhet. För den enskilde ingår kosttillägg i avgiften för heldygnsomsorg. 35/72 18 Revidering kostpolicy – KS 2024/000103-1 Revidering kostpolicy : Kostpolicy Måltidspolicy 6 (6)

• Den enskilde ska ha tillräckligt med tid för att kunna äta måltiden i lugn och ro.

• Måltidsmiljön ska vara anpassad så att den underlättar för personer med kognitiv nedsättning, synsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller andra likartade besvär.

• Äthjälpmedel vid svårigheter att föra mat och dryck till munnen ska tillhandahållas av respektive enhet.

• Personer som bor i det egna hemmet ska efter behov få bistånd för stöd och hjälp vid måltider.

• Det ska finnas rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla ät- och nutritionsproblem. En tydlig ansvarsfördelning ska finnas för nutritionsutredning och nutritionsbehandling.

• Till seniorer som väljer att äta lunch på kommunens seniorrestauranger ska det under vardagar finnas tre lunchrätter, en säsongsanpassad salladsbuffé, bröd och dryck och kaffe.

• Konsistensanpassad mat ska kunna erbjudas och ordineras gärna i samarbete med sjuksköterska och logoped.

• Personal inom särskilt boende, demensboende och hemtjänst ska ha kunskap och förutsättningar för att skapa en trivsam måltid och servera maten på ett tilltalande sätt.

• Personal som arbetar med mat och måltider ska ha kunskap för sitt uppdrag och kontinuerligt genomgå adekvat utbildning för att hålla sig uppdaterade.

• Inom vård- och omsorgsboende ska det finnas ett måltidsråd som ger möjlighet att påverka måltiderna och måltidsmiljön.

Foto: Oskarshamns kommun (överst)