Krönika: ”Jag ser ingen anledning till panik”

2020-02-18 0 av Conny Blomander

TISDAGSKRÖNIKAN

IK Oskarshamn har fått dras med de nya tränarna Per-Erik Johnsson och Jeff Jacobs i fyra matcher och 17 dagar.

Fyra matcher och en poäng.

Och här kan man välja två vägar. En totalsågning eller en mer nyanserad analys.

Om man bortser från målgörandet, så har IKO under de fyra senaste matcherna gjort godkända prestationer. Laget har inte varit utspelat. Över 60 minuter har det var fyra jämna matcher. Hemma mot Malmö och Växjö var Oskarshamn till och med spelmässigt bättre än motståndarna.

Men akilleshälen är målgörandet. Det som satt som inristat i ryggmärgen i början av säsongen – och i matcher som hemma mot Luleå och Frölunda för en månad sedan, 4–1 respektive 5–1 – har nu blivit ett mentalt problem för spelarna.

Visst, målen hemma mot Växjö senast var just sådana mål jag efterlyser. Men det var alldeles för få på alla chanser laget skapade. Bara tre mål på 40 skott och en missad straff.

”En uppretad indian”

Det är tydligt att Perra är väl medveten om problemet. Han har nämnt det varje gång efter matcherna.

Sedan finns någon enstaka spelare som har försvunnit i mängden. Till exempel hemmasonen Filiph Engsund. Filiph drog på sig en så kallad underkroppsskada borta mot Frölunda den 28 november och var tillbaka hemma mot Linköping den 28 december. Filiph kom snabbt in i det positiva spelet han hade innan skadan.

Men efter fem – sex matcher hände något, Filiph föll tillbaka och har sedan dess försvunnit helt i matcherna. Hans tuffa spelstil, både vid sargerna och framför mål – och hans förmåga att peta in returer – saknas.

Förhoppningsvis kan matchen borta mot just Frölunda ikväll bli lite av en vändning för Filiph. Tillbaka på platsen där han blev skadad, revanschsugen och stridslysten som en uppretad indian.

Filiph har helt klart varit en nyckelspelare under säsongen. IKO behöver ha tillbaka Filiph i den positionen igen.

”Inget topplag i allsvenskan slår IKO”

För att återgå till att IKO förlorat de fyra senaste matcherna under den nya tränarledningen. En poäng hemma mot Malmö har det blivit – men, nåja, jag ser ingen anledning till panik.

11 matcher kvar och IKO har 10 poäng upp till Linköping, som parkerar precis ovanför det nedre kvalstrecket. Egentligen är det 11 poäng, med tanke på att Linköping har så mycket bättre målskillnad än IKO.

IKO kommer säkert att knapra in poäng på Linköping men 11 poäng kommer inte laget att mäkta med. IKO får istället inrikta sig på att hålla Leksand bakom sig – och sedan väntar playoff till SHL.

Och i dagsläget finns det inget topplag i allsvenskan som slår IKO över sju matcher.

Att börja snacka om hur det blev förra året är inte relevant. Varken Timrå eller Mora hade då samma höga klass som IKO har i år. Dessutom är varken Björklöven, Modo eller Karlskoga lika bra som IKO var förra säsongen.

Som att vinna SM-guldet

Både för klubben och för hockeyälskarna i Oskarshamn kommer playoffspelet att bli som grädde på moset.

Även om det handlar om negativt playoff så kommer det nästan att kännas som att ha vunnit SM-guldet.

Jag kommer ihåg när IKO tvingades till negativt kvalspel 2009/2010. IKO fick stryk första matchen men gick sedan obesegrade genom kvalserien. Stämningen i hallen efter sista matchen var som om laget vunnit allsvenskan och tagit klivet upp i elitserien.

Samma känsla kommer det bli när IKO är klara för SHL 2020/2021, senast den 9 april.

Jag tippar att det blir borta mot Modo/Karlskoga redan den 3 april.