Per Bolund inför COP26 i Glasgow: ”Världens klimatarbete har gått för långsamt”

Per Bolund inför COP26 i Glasgow: ”Världens klimatarbete har gått för långsamt”

2021-10-31 Av av Oskarshamns-Nytt

SVERIGE

Idag, söndag 31 oktober, inleds FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Toppmötet, som pågår till den 12 november, samlar världens länder för att förhandla om det globala klimatarbetet under Parisavtalet. Länderna ska bland annat förhandla om regler för handel med utsläppsminskningar och hur länderna ska rapportera sina utsläpp. Mötet kommer också att fokusera på hur ländernas klimatåtaganden svarar mot Parisavtalets temperaturmål.

Vid COP21 i Paris 2015 antogs det så kallade Parisavtalet. Det är ett globalt klimatavtal med ett mål om att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader, och helst under 1,5 grader. För att nå målet ska alla länder regelbundet ta fram nationellt beslutade klimatåtaganden med mål för att minska sina utsläpp enligt ett pressmeddelande från Miljödepartementet.

Åtaganden för att nå temperaturmålet

COP26 utgör det första tillfället sedan COP21 i Paris då länderna förväntas lämna in nya eller uppdaterade klimatåtaganden, och mycket av mötet kommer att kretsa kring hur väl ländernas samlade åtaganden svarar mot Parisavtalets temperaturmål.

− Världens klimatarbete har gått för långsamt och vi går nu mot 2,7 graders global uppvärmning. Det skulle få katastrofala konsekvenser för människor och samhällen runt om i världen. Alla länder, även Sverige, behöver göra betydligt mer för att minska vår klimatpåverkan och klimatförhandlingarna måste skicka en tydlig signal att utsläppen ska minska snabbare, säger miljö- och klimatminister Per Bolund som leder den svenska förhandlingsdelegationen i Glasgow.

Sverige vill också att ländernas klimatåtaganden ska löpa enligt en gemensam femårig tidsram. Det innebär att länderna senast var femte år ska uppdatera sina klimatåtaganden, vilket stärker möjligheten att länderna kan höja ambitionen i den takt som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Parisavtalets regelbok

Under mötet ska länderna också förhandla om de sista delarna av Parisavtalets så kallade regelbok som styr hur avtalet ska genomföras. Det råder dock fortfarande oenighet i dessa frågor. En av dessa frågor rör regler för hur länder ska kunna samarbeta för att minska utsläpp, via exempelvis handel med utsläppsminskningar.

Parisavtalet tillåter länder att genomföra klimatåtgärder utanför landets gränser. Ett land kan till exempel finansiera vindkraft i ett annat land. Det hjälper landet där vindkraften byggs med landets klimatomställning, och landet som finansierat vindkraften kan använda den utsläppsminskning som vindkraften genererar för att uppfylla delar av sina nationella utsläppsmål. Vissa länder anser dock att utsläppsminskningsåtgärden bör få redovisas som en utsläppsminskning i båda länderna, så kallad dubbelräkning.

− Vi var den första generationen som kände till klimatkrisen. Nu behöver vi bli den generation som vågar ta besluten som krävs för att stoppa den. Då kan vi inte tillåta dubbelräkning av utsläppsminskningar, eller andra regler som riskerar att leda till kraftigt minskade klimatambitioner, säger Per Bolund.

Rapportera utsläpp likvärdigt

En av Parisavtalets stora framsteg var att alla länder ska rapportera sina utsläpp på ett likvärdigt sätt, vilket inte länderna gjort innan. Vissa länder vill dock behålla den skillnad som funnits i hur länderna rapporterar sina utsläpp. Det skulle göra det svårare att jämföra ländernas klimatarbete och leda till sämre insyn i genomförandet av Parisavtalet.

Både när det gäller samarbetsformer och utsläppsrapportering så anser Sverige att allt för tillåtande regler riskerar att leda till minskad ambition i det globala klimatarbetet.

Klimatfinansiering

Utfallet av COP26 kommer också bedömas utifrån huruvida de utvecklade länderna lyckas uppfylla målet om att mobilisera 100 miljarder dollar i klimatfinansiering per år 2020–2025. Detta är viktigt både för att möjliggöra utvecklingsländernas klimatomställning och för att utvecklingsländerna kontinuerligt ska kunna öka ambitionen i sitt klimatarbete.

− De fattigaste länderna bär minst skuld till klimatkrisen, men är de som drabbas hårdast. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra till utvecklingsländernas klimatomställning. Sverige ökar därför sin klimatfinansiering med 1 miljard kronor redan nästa år och kommer att fördubbla klimatfinansieringen till 15 miljarder kronor till år 2025. Sverige är därmed världens största per capita-givare av klimatbistånd. Genom detta vill vi både förbättra utvecklingsländernas omställningsmöjligheter och sätta press på övriga länder att göra mer, avslutar Per Bolund.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Dela gärna artikeln: