SVERIGE
De senaste årens utveckling av klimatkrisen, krig i omvärlden, ekonomi och kriminalitet påverkar barn och barns mående. Under 2023 ökade samtalen till Bris med 16 procent jämfört med året innan.
”Att samtalen till Bris ökar är inte negativt i sig, det är alltid positivt när barn tar steget att söka hjälp”, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog i ett pressmeddelande om Barnrapporten 2024 som släpptes på måndagen.
Barnrapporten 2024 bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser av barns kontakter med Bris, på aktuell och relevant forskning och lyfter vad som behöver förändras för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Under året som gått har Bris haft 51 587 stödjande kontakter med barn upp till 18 år, via chatt, telefon, sms och mejl, samt på våra mottagningar. Det är ökning på 16 procent jämfört med 2022.
Utmärkande för 2023
Under året som gått har många av de kriser som pågår i vår omvärld förvärrats och årets rapport tar avstamp i hur detta påverkar barns mående, framtidstro, livsval och förtroende för vuxna. I samtalen till Bris är det tydligt att det utöver barnets individuella svårigheter, hjälpbehov och situation återfinns en generell hopplöshet över samhällsutvecklingen där barn också uttrycker tvivel, besvikelse och frustration kring vuxnas och makthavares förmåga att ge dem förutsättningar till ett bra liv.
– Att samtalen till Bris ökar är inte negativt i sig, det är alltid positivt när barn tar steget att söka hjälp. Det är modigt att våga dela med sig av sin livssituation och stort att öppna upp sig om sina känslor och sitt mående. Det är långt från alla som behöver hjälp som vågar be om det. Därför vet vi att när barn berättar finns det hopp om förändring och att samtal gör skillnad, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Kontaktområden som sticker ut
Psykisk ohälsa har länge varit den vanligaste kontaktorsaken när barn vänder sig till Bris. Det dåliga måendet hänger oftast ihop med vad som händer i barnets liv eller i omvärlden. I rapporten lyfter Bris tre kontaktorsaker som ökat mycket under 2023 och på olika sätt fått stora konsekvenser för barn och barns mående:
- Skola – ökat med 34 procent jämfört med 2022
- Självskada – ökat med 42 procent jämfört med 2022
- Kriminalitet – ökat med 60 procent jämfört med 2022
Höga krav och stress
I Sverige avslutar omkring 15 procent av eleverna grundskolan utan godkända betyg. I samtalen till Bris beskriver barn en känsla av att inte räcka till och att prestationskraven och stressen leder till ett dåligt mående som i sin tur påverkar skolresultaten.
Det återfinns en uppgivenhet inför framtiden och det är tydligt att skolan påverkar barns mående. I 22 procent av samtalen om skolan förekommer även samtal om ångest. Samtalen visar att det behövs förändring för att skolan ska bli den skyddsfaktor för varje barn som den kan vara.
Samtal om självskada ökar
Samtalen om självskada började öka i samband med pandemin och under 2023 har Bris tagit emot 42 procent fler samtal om självskada än året innan. I samtal med Bris beskriver barn hur de genom att göra sig själva illa tillfälligt lättar sin ångest, men att strategin inte fungerar utan att de många gånger mår ännu sämre efteråt.
I ungefär 29 procent av samtalen om självskada framkommer det att barnet har kontakt med någon av samhällets stödinstanser, men många barn säger att de väljer att prata med Bris om saker som deras stödkontakt inte känner till.
Bristande framtidstro
Kriminalitet är historiskt sett ett relativt litet kontaktområde hos Bris, men under 2023 har samtalen om kriminalitet ökat med 60 procent jämfört med 2022. Ökningen handlar nästan uteslutande om gängkriminalitet, både barn som påverkats av och barn som själva är involverade.
Centralt i samtalen är barnets egna mående, hur deras situation påverkar dem. Det kan handla om allt från sömnsvårigheter, till stressen att hela tiden vara på sin vakt och hur de använder droger för att självmedicinera. När barnen berättar om sin situation har de ofta en låg förväntan på att något ska förändras.
– Att så många av samtalen till Bris vittnar om barns bristande framtidstro och att de inte tror på vuxnas möjlighet att förändra deras situation är något vi måste ta på allvar. Det visar att vi har ett jobb att göra när det gäller att bygga tillit och samhället inte bara behöver prata om tidiga insatser, vi behöver också säkerställa att resurserna finns att genomföra och implementera tidigare insatser på riktigt, säger Magnus Jägerskog.
Vad Bris efterfrågar
Rekommendationer i urval:
- Skolsystemet behöver ses över så att alla barn garanteras en god och likvärdig utbildning.
- Vården och vårdkedjan måste förbättras och det behövs kompetenssatsningar kring självskada.
- Tidigare och stärkta insatser för att förebygga att unga dras in i destruktiva miljöer.
”Att så många av samtalen till Bris vittnar om barns bristande framtidstro och att de inte tror på vuxnas möjlighet att förändra deras situation är något vi måste ta på allvar.”
Magnus Jägerskog, Bris
FAKTA / BRIS
Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Folkrörelsen Bris startade 1971 och bidrog till att Sverige fick världens första förbud mot barnaga. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället för barnets rättigheter och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.
Foto: Freepik
