TISDAGSKRÖNIKAN
Jag förstår inte!
Omvärlden förändras ständigt.
Det vet vi.
Det räcker att se tillbaka på sin egen livstid – även med minsta gråhårighet – för att inse vilken utveckling vi haft under senare decennier.
”Jag började min utbildning i Ukna kyrkskola”
Wolter Stackelberg, krönikör
Jag började min utbildning i Ukna kyrkskola.
Den var lokaliserad i den gamla delen av byn, granne med kyrkan, distriktssköterskemottagningen (syster Emmy), brandstationen, barnbespisningen och församlingshemmet.
I ett stort rött tvåvånings trähus, med vita detaljer som sig bör, inrymdes ett antal klassrum och gymnastiksal med ribbstolar utmed väggarna.
Man skulle, så här i efterhand, kunna tolka det som att skolan med sin centrala belägenhet var viktig för dåtidens lilla kommun.
Moderniteter på landsbygden, om man med det menar avlopp och rinnande kallt/varmt vatten, var inte fullt utbyggt i detta sena agrarsamhälle.
Det var utedasset!
Så ej heller i skolan, där fick man pallra sig över skolgården till en långsmal byggnad med många dörrar på var sida.
Det var utedasset!
Flickorna på ena sidan och pojkarna på baksidan.
Det funkade och upplevdes självklart helt naturligt.
”Själv är jag uppvuxen med såväl klosett som rinnande varmt och kallt vatten, men det gällde inte alla klasskompisar”
Själv är jag uppvuxen med såväl klosett som rinnande varmt och kallt vatten, men det gällde inte alla klasskompisar.
Där var det inte sällan generationsboende, som man säger nu för tiden, och behövde man besöka utedasset kunde man bli inbjuden av farmor eller få besök av farfar som obehindrat förberedde sig för sitt toalettbesök framför en blyg åttaårings ögon.
Det blev inte sällan en trevlig sejour då det kunde avhandlas stort som smått.
Det är inte svårt att framställa denna del av barndomen i ett rosa skimmer.
Så var det naturligtvis sällan för de familjer som skulle leva på några få kor, åkrar under plog med en ålderdomlig maskinpark samt ett hantverksmässigt skogsbruk där virket transporterades med häst och vagn.
Hur som helst framlevde de sina dagar i en lokal gemenskap med kyrka, idrott, politik, Röda korset, lottakåren, hemvärnet och annat frivilligarbete.
I brist på annan kvällssysselsättning växte familjerna till, i en del fall med en näst intill tvåsiffrig barnaskara.
Hårt kroppsarbete
Några generationer tidigare levde man under än tyngre omständigheter som kännetecknades av hårt kroppsarbete.
De levde under ett icke obetydligt tryck av kyrkan med husförhör och hot om klimatrelaterade eländen som skulle leda till missväxt, skyfall och oändliga umbäranden – om de inte besökte kyrkan.
Vad är det som drabbat oss nu då?
Förutom en teknisk utveckling där mången avigsida med livet skalats bort så verkar det som att den rådande maktens benägenhet att skrämma oss till underkastelse fortsatt råder.
Nu som då – och länge innan dess – tar man till sådant ingen kan styra eller bevisa på vilket sätt det vara må.
”Jag skall ha makten över dig” – är den bärande tanken.
Varför har vi inte impregnerats mot detta i vår upplysta tid?
I brist på annat verkar allt fler människor ägna sig åt sitt innersta väsen, vilket vi kanske kan kosta på oss även om försörjningen av vederbörande med största sannolikhet ligger på någon annan än dem själva.
Jag tänker på det här med kön.
Det är inte så enkelt som ni kanske tror!
”I min värld föds vi med endera manligt eller kvinnligt kön – det är typ fysisk biologi”
I min värld föds vi med endera manligt eller kvinnligt kön – det är typ fysisk biologi.
Det bara är så, låt vara att det råder skillnader på ett fåtal individer vad gäller kromosomer etcetera.
Ett fåtal vi får ta hand om efter bästa förmåga.
Om kön, för de allra flesta av oss, är något fysiskt/biologiskt har det införts något nytt.
Det juridiska könet!
Det är här min fattningsförmåga börjar nå sitt yttersta universum.
Om jag förstått saken rätt skall det bli lättare att ”byta” sitt juridiska kön innebärande att krysset ”man” byts mot krysset ”kvinna” och att personnumret ändras så att den näst sista siffran blir jämn i stället för udda.
Fort skall det visst gå – bara ett enkelt webbsidebesök!
Det förekommer att människor på kirurgisk väg byter kön.
När väl det är genomfört är det rimligt att även det ”juridiska” könet hänger med på den resan. Nog om det.
Rimligt?
Men är det rimligt att man skall kunna byta juridiskt kön bara för att man ”identifierar” sig som det motsatta könet?
Om man väl genomfört ett sådant byte – får man då byta tillbaka om man skulle råka in i en ny identitetskris?
Om ja, hur många sådana möjligheter gives man?
Nåväl, det kanske inte är meningen att vi skall förstå.
Frågan är vart det leder oss i det långa loppet?
Med tanke på så mycket annat vi inte gör för mänskligheten – är detta verkligen det viktigaste?
Nu är det sommartid igen.
Ta vara på de ljusa sommarkvällarna!
Genrebild: Freepik
