Skador på forn- och kulturlämningar vid skogsbruk fortsätter att minska

Skador på forn- och kulturlämningar vid skogsbruk fortsätter att minska

2022-12-06 Av av Oskarshamns-Nytt

SKOG

Allt färre forn- och kulturlämningar i skogen skadas i samband med avverkning. Det visar Skogsstyrelsens inventering. Andelen skadade och grovt skadade lämningar ligger på 11 procent och är nu på den lägsta nivån sedan inventeringen började 2012.

Undantaget är norra Norrland där det istället ökat.

– Vi ser ännu ett år med minskade skador, men minskningen är liten och skadorna ligger totalt sett fortfarande på en för hög nivå, särskilt i norra delarna av landet, säger AnnKristin Unander, inventeringsledare på Skogsstyrelsen.

Varje år inventerar Skogsstyrelsen runt 1 500 kända och registrerade kulturlämningar i Sverige. Det kan röra sig om gravfält, husgrunder och stenåldersboplatser. Syftet är att kartlägga den påverkan – ringa skador till grova skador – som uppstått på kulturlämningar vid föryngringsavverkning, och se på vilka åtgärder som gjorts för att skadorna ska minska.

Markberedning främsta orsaken

Årets inventering visar att andelen kända kulturlämningar med skada eller grov skada efter föryngringsavverkning var 11 procent för hela landet. Förra året var motsvarande andel 13 procent och året innan 22 procent. Däremot har Norra Norrland en fortsatt hög andel skada och grovskada, 17 procent i år att jämföra med 16 procent år 2021.

Andel kulturlämningar med skada eller grov skada, hela landet.

Markberedning, till exempel harvning för att få de nya plantorna att överleva och växa bättre, fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. I Södra Norrland, är skador av rotvältor från vindfällda träd och nedrisning fortsatt vanligare än skador efter markberedning.

Grafik Skogsstyrelsen
Typ av skada fördelat på fyra landsdelar. Grafik: Skogsstyrelsen

Brott mot kulturlagen

Eftersom skador på fornlämningar är ett brott mot kulturmiljölagen, rapporterar Skogsstyrelsen skadorna till respektive länsstyrelse som sedan gör bedömningen om man ska göra en åtalsanmälan.

– Rätt information och kunskap i alla led är den avgjort viktigaste faktorn för att vi ska komma till rätta med det här. Nu behöver alla aktörer öka takten i det arbetet, säger AnnKristin Unander.

En viktig åtgärd som också visat sig vara effektiv är så kallade kulturstubbar, en 1,3 meter hög stubbe som markerar kulturlämningar i terrängen. Där de finns minskar skadorna betydligt.

FAKTA / KULTURLÄMNINGAR

Kulturlämningar är fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia som till exempel kolbottnar (lämningar efter kolmila) och husgrunder.

Skadegrader som används vid inventeringen:

  • Ingen skada
  • Ringa skada – till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador
  • Skada – tydlig påverkan som kan återställas till exempel måttliga körskador och viss markberedning
  • Grov skada – irreversibla skador som kan ej återställas

Foto & grafik: Skogsstyrelsen

Dela gärna artikeln: