LÖRDAGSKRÖNIKAN

Nu har jag inte ätit skolmaten på min arbetsplats på många år eftersom jag får betala 75 kronor om jag vill äta i skolbespisningen.

Men då ingår kaffe…

En spännande, god, näringsrik, nyttig, varierad, ekologisk, lokalproducerad mat ska serveras på våra skolor runt om i landet. Därom är alla överens.

Det ska dessutom inte bara finnas ett alternativ – det ska vara ett vegetariskt alternativ, det ska helst inte vara fläskkött om det är en kötträtt och mjölken ska vara laktosfri.

Salladsbordet får vi inte heller glömma.

Kryddningen får inte vara för stark, men inte heller för mild – då blir det smaklöst.

”Jag säger bara det; Fan ska vara kostchef i en kommun – det måste vara ett hart när omöjligt uppdrag”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Jag säger bara det; Fan ska vara kostchef i en kommun – det måste vara ett hart när omöjligt uppdrag.

Hur ska man hålla alla elever nöjda, eller ja vi ska kanske kalla dem kunder eller restaurangbesökare för det är väl så det heter numera – skolrestaurang.

Krönikören Malin Roos på tidningen Femina skriver om skolstarten för ett av hennes barn:

”Skolstart och på första dagen tre påminnelser hem till vårdnadshavaren (mig):
Ta med ryggsäck för nya stenciler och läromedel, en egen vattenflaska och OBS – blanketten med specialkost ifylld!

I första steget på denna blankett är det allergier som ska uppges; är ditt barn överkänsligt mot laktos, mjölkprotein, gluten, ägg eller tillagad paprika?

I nästa, etiska orsaker; är ditt barn vegetarian, vegetarian – men äter fisk, mjölk och ägg, vegetarian – men äter mjölk och ägg, vegetarian men äter mjöl? Är hen vegan eller utesluter fläskkött?

Inte konstigt att det blir knepigt för skolköken att sy ihop en matsedel…

Sedan har ju en restaurang helt andra ekonomiska muskler – betydligt större – än vad de kommunala köken ens kan drömma om.

Inte många kronor

Vad tror ni en portion skolmat får kosta?

Precis – inte så väldigt många kronor. För att få ett perspektiv: 2016 var livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna landet över i genomsnitt 10,47 kronor per elev och dag. Förmodligen ligger dagens summa där i närheten.

Idag är var femte skolmåltid i Sverige specialkost och det påverkar självklart såväl skolans anställda som övriga barn eftersom maten är dyrare och resurser måste omprioriteras för att tillgodose alla elevers (och föräldrars) enskilda behov.

Malin Roos skriver också att det för något år sedan var en förälder som ville att barnets mat skulle saltas med Himalayasalt – begäran avslogs.

Koka soppa på en spik

Men det är inte konstigt då att man måste hitta på sätt att koka soppa på en spik.

I mångt och mycket tycker jag ändå att skolköken anstränger sig och gör ett imponerade arbete.

”Men braxfärsen häromveckan var ett klavertramp som fick igång föräldrarna och skolmatsdebatten i Oskarshamns kommun. Med all (mat)rätt”

Men braxfärsen häromveckan var ett klavertramp som fick igång föräldrarna och skolmatsdebatten i Oskarshamns kommun.

Med all (mat)rätt.

Bättre förr?

Men var det bättre förr? Nja, det har alltid funnits synpunkter på skolmaten och jag och mina klasskompisar var inte alltid så nöjda när vi gick i skolan på 70- och 80-talet. Det serverades i regel bara en sak, specialkost nämndes inte och den enda matallergi vi kände till var att någon var känslig för gluten.

Vi slängde också mat – när vi kunde… Det fanns nämligen ofta en vakt i form av en arg vaktmästare vid sophinken.

”Minns att leverbiffarna var en av de värsta maträtterna i mitt tycke”

Minns att leverbiffarna var en av de värsta maträtterna i mitt tycke. Höns i curry var torrt så det skrek, riset smaklöst och ofta var potatisen för hård… Just potatisen får ofta klagomål på skolorna fortfarande – knepigt att få till i storkok tydligen.

Höjdare var spaghetti och köttfärssås, fiskpanetter och pyttipanna. Även ugnspannkakan var populär.

Det hände ju faktisk även på den gamla ”goda” tiden att man överlevde på knäckebröd med smör toppat med salt… Inte så nyttigt och inget som gav energi till en lång eftermiddag

”Överraskningar från frysen”

Det är ju faktiskt hela poängen med skollunchen, att eleverna ska orka med att arbeta under skoldagen. Skatten vi betalar ska ju säkerställa kvaliteten på maten och därmed underlätta kunskapsinhämtning.

Men pengarna ska räcka till väldigt mycket och frågan är hur de ökade kostnaderna överallt i samhället kommer att påverka kvaliteten och utbudet på skolmaten – för det lär det göra.

Kanske blir det mer av ”Överraskningar från frysen” som det ibland har stått på skolmatsedlarna – det kan verkligen vara lite vad som helst.

Men jag vet att köks- och bespisningspersonalen på våra skolor sliter med vad de har och gör allt vad de kan.

”Mer lapskojs åt folket!”

Man kan också notera att en del högstadie- och gymnasieungdomar har god ekonomi, kanske bättre än föräldrarna. De går nämligen till det närbelägna gatuköket/pizzerian om gratislunchen i skolan inte passar.

Det är inte billigt – och inte är det bra för den framtida folkhälsan heller.

Nähä, nu ska jag ta och äta något. Blev hungrig av att skriva om mat…

Mer lapskojs åt folket!

Ha en trevlig helg!

/Thomas

Foto: Oskarshamns kommun