SVERIGE
De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.
”I dag har vi inte en skola för alla elever. Det finns elevgrupper som inte får möjlighet att klara grundskolan och det kan få stora konsekvenser för både individen och samhället. Det är tydligt att skolan i dag inte förmår att kompensera för elevers skilda förutsättningar och behov”, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Ökade skillnader i elevers kunskapsutveckling
Svenska elevers kunskaper ligger på en god nivå i en internationell jämförelse. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elevernas resultat. Elevers socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för deras kunskapsresultat. Många elever fortsätter att halka efter i kunskapsutveckling och varje år lämnar var sjunde elev grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan.
”Vi ser att föräldrars utbildningsnivå fortsatt är avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan. Samtidigt ser vi att kvaliteten på utbildningen varierar beroende på var eleven bor och vilken skola eleven går på. Huvudmän och skolor får alltmer skilda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och det tuffa ekonomiska läget riskerar att förvärra situationen, säger Peter Fredriksson.
Stora skillnader mellan skolor
Elevernas tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan skolor. Ofta finns färre behöriga och erfarna lärare på skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Täta rektorsbyten är dessutom vanliga på dessa skolor, vilket försämrar möjligheterna att bygga hållbara strukturer för att utveckla undervisningen. Skolverket ser även stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det gäller till exempel tillgång till specialpedagogiska resurser, läromedel av hög kvalitet och hur väl skolan lyckas arbeta med att främja studiero på lektionerna.
”Det viktigaste är att alla elever får möta skickliga lärare som får förutsättningar att bedriva en undervisning med hög kvalitet. Så är det inte idag, vi ser stora skillnader mellan skolor. Utöver det behöver stödinsatser sättas in tidigt, inte som idag för sent eller inte alls”, säger Peter Fredriksson.
Områden att prioritera
Skolverket ser några områden som är särskilt angelägna att prioritera för att förbättra undervisningens kvalitet och stärka alla elevers möjlighet att lyckas i skolan:
- Rektorer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Rektorsomsättningen behöver minska för att skapa bättre möjligheter att stärka utbildningens kvalitet. Såväl stat som huvudmän behöver se över möjligheter att förbättra rektorers arbetssituation, exempelvis genom att anställa avlastande administrativ personal.
- Fler behöriga och erfarna lärare behöver arbeta på skolor med mindre gynnsamma förutsättningar för att bryta den pedagogiska segregationen. Ansvariga inom skolväsendet behöver arbeta aktivt för att attrahera och behålla behöriga och erfarna lärare på dessa skolor. Huvudmän och rektorer behöver även se över behovet av kompletterande kompetenser inom skolan som kan avlasta lärarna och frigöra tid för undervisning.
- Elever behöver få det stöd och den stimulans de behöver redan från start. Stödet är idag inte alltid tillräckligt och det sätts ofta in för sent. För att alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan behöver tillgången till specialpedagogisk kompetens förstärkas i hela skolväsendet.
Skolan är viktig i en orolig tid
Enligt Slolverket står det svenska samhället inför en rad utmaningar framöver. Lågkonjunktur, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatkris och svårigheter att finansiera välfärden påverkar också skolan och har gett avtryck i svenska elevers hälsa och oro för framtiden. I en osäker samtid har skolan en avgörande betydelse för barns och elevers trygghet, hälsa och framtidstro.
Källa: Skolverket
Foto: Freepik
