Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Sverige i Nato: Här är grupperna där stödet för Nato är starkast – och svagast

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

SVERIGE

På måndagen röstade det ungerska parlamentet ja till Sverige i Nato. Nu väntar bara presidentens underskrift. ”En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet”, skriver statsminister Ulf Kristersson på X.

Sverige, som blir det 32:a landet att ansluta till Nato, lämnar nu 200 år av alliansfrihet och för första gången på 500 år har de nordiska länderna ett gemensamt försvar.

Vad har då Nato för stöd hos svenskarna?

Enligt ny statistik från SCB:s tidigare partisympatiundersökningar så skiljer sig stödet för ett svenskt Natomedlemskap tydligt åt mellan olika befolkningsgrupper. Stödet är bland annat starkare bland äldre än yngre och bland personer med svensk än med utländsk bakgrund.

Statistiken bygger på frågor om Nato i Partisympatiundersökningarna (PSU) för 2022–2023. Den har brutits ned på en mängd detaljerade variabler och publiceras nu i SCB:s statistikdatabas för första gången.

– Enligt förra årets undersökning var 68 procent av väljarkåren positivt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato. 21 procent var negativa och 11 procent visste inte eller ville inte svara, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB.

Nya redovisningsgrupper

Tidigare har statistiken redovisats efter partisympati och kön. Men nu finns den bland annat nedbruten på civilstånd, sysselsättningsstatus, ålder, regioner, bostadstyp, om man har barn eller ej, utbildningsnivå, utländsk/svensk bakgrund, sektor bland sysselsatta med mera.

I en del tabeller ser stödet ungefär ut som för befolkningen som helhet, oavsett vilken grupp som studeras. Men i några tabeller finns tydliga skillnader.

– Bland personer som är 18 till 29 år gamla var ungefär 57 procent positivt inställda till ett svenskt Natomedlemskap i maj 2023. I befolkningen som var 65 år och äldre var 80 procent positivt inställda i maj 2023, säger Leonora Uddhammar.

Skillnader utifrån bakgrund

Även nedbrutet på bakgrund finns skillnader i det svenska Natostödet.

– Bland personer med svensk bakgrund var 72 procent positivt inställda och knappt 19 procent negativt inställda till ett svenskt Natomedlemskap i maj 2023. Bland personer med utländsk bakgrund var nästan 53 procent positiva och 32 procent negativa.

Jens Stoltenberg Nato
Jens Stoltenberg, generalsekreterare i Nato. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Nato-inställning utifrån ålder

Väljarkårens inställning till ett svenskt Natomedlemskap utifrån ålder i maj 2023:

ÅlderPositivNegativVet ej/
vill inte svara
18–29 år57,4%24,9%17,6%
30–49 år61,3%25,3%13,4%
50–64 år68,7%22,7%8,6%
65+ år80,4%13,2%6,4%
Totalt 18+ år67,8%21,2%11,0%

Nato-inställning utifrån bakgrund

Väljarkårens inställning till ett svenskt Natomedlemskap utifrån bakgrund i maj 2023:

BakgrundPositivNegativVet ej/
vill inte svara
Svensk bakgrund71,6%18,6%9,8%
Utländsk bakgrund52,6%31,7%15,7%
Totalt67,8%21,2%11,0%

Nato-inställning utifrån parti

Väljarkårens inställning till ett svenskt Natomedlemskap utifrån partisympatier i maj 2023:

PartisympatiPositivNegativVet ej/
vill inte svara
L87,5%9,0%3,5%
M84,1%9,9%6,0%
C82,0%11,5%6,5%
KD74,7%16,4%8,9%
SD71,6%20,8%7,6%
S71,0%18,9%10,1%
MP48,4%40,0%11,5%
V29,4%58,0%12,6%
Ingen sympati/vet ej53,9%19,6%26,6

Ta del av den kompletta statistiken med felmarginaler och alla de nya tabellerna i SCB:s statistikdatabas: Nato-sympatier i befolkningsgrupper

FAKTA / PSU

Partisympatiundersökningen (PSU) är en urvalsundersökning som sedan 2023 görs en gång årligen. I de senaste tre undersökningarna har cirka 9 000 slumpmässigt utvalda personer som är röstberättigade i riksdagsval ingått vid varje tillfälle. Svarsfrekvensen har legat mellan 46,8 och 44,4 procent.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

+1
0
+1
1
+1
0
+1
3
+1
0
+1
0
+1
1

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS