SVERIGE
Sverige är i behov av färre invånare – inte fler.
Det skriver två professorer i en debattartikel i Göteborgs-Posten (GP).
Malte Andersson, ekolog och professor emiritus, Frank Götmark, professor i ekologi, The Overpopulation Project, konstaterar att ett flertal av de rika länderna i Europa – samt delar av Sverige – redan är tätbefolkade, med hög konsumtion per person, som behöver minska, betonar de.
En stabil, och på sikt lägre folkmängd, skulle förbättra våra möjligheter till självförsörjning av livsmedel och andra resurser, fastslår duon.
Minskad bostadsbrist
Det skulle också kunna bidra till färre miljöproblem, minskad bostadsbrist, lägre totalkonsumtion samt större möjligheter till ett långsiktigt hållbart samhälle, påpekar professorerna i debattartikeln i GP.
De skriver att politiker och medier ofta hävdar att Sverige behöver en stor invandring för att vi ska kunna tackla de behov som uppstår då befolkningen åldras.
”Påståendet saknar täckning: seriösa demografiska och ekonomiska analyser pekar på att invandringen istället medför ökad försörjningsbörda och sämre ekonomi för samhället”, skriver Malte Andersson och Frank Götmark i GP.
De pekar på vad regeringen skrev i vårbudgeten 2016:
”Invandring utgör ett potentiellt tillskott till arbetskraften, som på sikt kan minska pressen på de offentliga finanserna av en åldrande befolkning.”
”Med liknande motivering hävdar Arbetsförmedlingen (AF) att vi behöver stor invandring. I AF:s rapport Sveriges framtida sysselsättning (mars 2019) sägs att 60 000 immigranter per år krävs för att inte öka försörjningsbördan per person, då livslängden ökar och andelen äldre växer”, skriver professorerna.
”Stark kritik”
”Viss invandring är motiverad, men av humanitära och andra skäl. Rapporten från AF har fått stark kritik, då den inte tar med kostnader för invandrares egna pensioner och vård senare i livet. Att invandring inte löser problem med en åldrande befolkning visade en FN-rapport redan 2001. Större invandring och befolkning gör att antalet äldre ökar ännu mer i framtiden. Fler pensionärer och vårdbehövande kräver då ytterligare invandring, och så vidare i evig rundgång. Demografer har påvisat denna orimlighet, men ofta för döva politikeröron”, skriver de i GP.
”Hela idén att längre liv måste medföra ökad befolkning är feltänkt. Istället behöver politiken främja stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan. Det är särskilt viktigt i länder som Sverige, med alltför hög konsumtion per person, och stort ekologiskt fotavtryck.”
Professorerna plockar fram en studie av Nordregio (N. Sanchez Gassen och T. Heleniak, Nordregio working paper 2016:5), som påvisar ”den absurda effekten av att hålla den så kallade beroendekvoten (mellan antal personer utanför och antal personer i arbetslivsålder) konstant genom invandring”.
Folkmängd i Sverige: 50 miljoner
”I Sverige skulle det kräva 38 miljoner invandrare fram till 2080. Hela befolkningen skulle bli över 50 miljoner och mest bestå av sentida invandrare, deras barn och barnbarn”, skriver professorerna i GP.
”Ökad livslängd är ofta förknippad med minskande befolkning (Götmark 2019: En åldrande befolkning är en god sak. kvartal.se). Störst ökning av andelen äldre har det tätbefolkade Japan, med minimal invandring och minskande befolkning. Även där skulle krävas orimligt stor immigration för att hålla beroendekvoten konstant. En ny rapport föreslår istället längre arbetsliv, ökat deltagande av personer i arbetsför ålder, samt ökad produktivitet.”
”Sveriges mycket stora invandring, högst per capita i Europa, stärker inte vår ekonomi. Tvärtom innebär dagens immigration på sikt en betydande nettokostnad för sammhället. Låg livslön gör enligt Pensionsmyndigheten (2016, PID14639) att invandrare som grupp inte täcker kostnaden för bidrag, vård och pensioner”, skriver professorerna i GP.
De konstaterar att arbetskraftsinvandringen från Norden och södra Europa, under mitten av 1900-talet, gynnade ekonomin.
”Helt annorlunda”
”Situationen i dag är helt annorlunda. En hög andel nutida invandrare är lågutbildade och stannar i bidragsberoende under många år. Den offentliga sektorns snittkostnad för dagens invandrare är hela 74 000 kronor per år under personens livstid i Sverige (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2018:3).”
Malte Andersson och Frank Götmark skriver att ”samhället kan behöva invandring av kvalificerad arbetskraft”.
”Men dagens invandring löser inte problem med ökad andel äldre i befolkningen, vilket politiker och många skribenter hävdar. Andra åtgärder krävs, som att unga börjar arbeta tidigare och äldre arbetar längre”, skriver de i debattartikeln i GP.
TEXT & FOTO
Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare
