LÖRDAGSKRÖNIKAN
Det händer mycket skit nu – har vi ett tryggt samhälle?
Förr kunde man nästan bara råka illa ut om man befann sig på fel ställe vid fel tidpunkt.
Så är det inte längre.
”Idag kan man vara på både rätt ställe och rätt tidpunkt – men ändå råka riktigt illa ut”
THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR
Idag kan man vara på både rätt ställe och rätt tidpunkt – men ändå råka riktigt illa ut.
Debatten om huruvida Sverige har blivit mer otryggt eller inte och vad som i så fall är orsakerna till det tänker jag inte redovisa här. Det blir för långt.
Men om man utgår från den enskilde individens perspektiv och dennes upplevelse av trygghet eller otrygghet, så tror jag att de flesta skulle säga att samhället har blivit en betydlig mer otrygg miljö nu än vad fallet var längre tillbaka i tiden.
Diger lista
Exakt vad statistiken säger vad gäller brottslighet generellt vet jag inte, men att de grövre brotten som sprängningar och skjutningar med dödsfall som följd har ökat är helt klart.
Visserligen rapporteras och synliggörs brott på ett annat sätt idag än tidigare via alla våra olika mediekanaler, men bilden av Sverige som ett lugnt och fredligt samhälle har bevisligen fått sig en rejäl törn på senare år.
Det räcker att titta på nyhetsrapporteringen en eller två veckor tillbaka för att få ihop en diger lista med grova brott.
Det är inte heller bara i våra stora städer dessa brott sker.
Några axplock:
- I torsdags kväll sköts en man ihjäl utomhus i centrala Hörby i Skåne. Två män sitter anhållna skäligen misstänkta för mord.
- I onsdags kväll attackerades en anställd på en pizzeria i Mönsterås. Han blev allvarligt huggen och stucken med vad man förmodar är en kniv.
- I tisdags kväll blev en bibliotekarie på ett bibliotek på Hisingen i Göteborg misshandlad av ett ungdomsgäng. Det var när bibliotekarien informerade gänget om att biblioteket stängde och bad dem gå som ungdomarna attackerade henne – helt oprovocerat. Tala om att bibliotekarien var på rätt plats vid rätt tidpunkt – ändå råkade hon illa ut. Nu ska biblioteket sätta in väktare…
För att inte tala om vad som hänt i Kalmar senaste veckan. Tre skjutningar på en vecka.
- Natten till fredagen den 11 februari sköts en 22-årig man ihjäl på Kattrumpan.
- Natten till i torsdags vaknade boenden av nya skott inte långt därifrån
- Natten till fredagen den 18 februari, alltså igår, inträffade en ny skottlossning, denna gång i området Snurrom. En man med kopplingar till samma kriminella nätverk som den dödade 22-åringen bor i området…
De kriminella nätverken var det ja. De håller sig inte till Stockholm, Göteborg och Malmö längre. I Växjö larmade man för något år sedan och nu verkar det ha spridit sig till Kalmar också.
”Mestadels handlar det ju om uppgörelser mellan rivaliserande gäng”
Mestadels handlar det ju om uppgörelser mellan rivaliserande gäng, ungefär som verkar vara fallet med den mördade rapartisten Einar. Man vill sätta sig i respekt och statuera exempel.
Person i mask
Tyvärr måste jag också ta upp min hemstad Helsingborg som är en av de städer där det har hänt och alltjämt fortsätter att hända en massa skit. Förmodligen spreds kriminaliteten dit snabbare sedan polisen fokuserat på brotten och våldet i staden sex mil söderut, Malmö.
I Helsingborg sköts en 41-årig man till döds vid 07.30 den 18 januari, cirka hundratalet meter från en skola – både lärare och elever och andra människor på väg till jobbet var alldeles i närheten. En person i mask avlossade totalt fem skott in i offrets bil och flydde sedan från platsen på en elsparkcykel. Nej, man fick inte tag i honom…
Samma vecka avlossades automateld mot en lägenhet i ett hyreshus. Ett trettiotal kulhål i fönster och fasad.
Några dagar tidigare hade det skett sprängningar vid flerfamiljshus två nätter i rad.
Ja, ni hör ju hur det låter.
”Man kan bara googla på skjutningar och sprängningar i Sverige 2022 så ser man att vi kan vara på väg mot ännu ett dystert rekord det här året”
Man kan bara googla på skjutningar och sprängningar i Sverige 2022 så ser man att vi kan vara på väg mot ännu ett dystert rekord det här året.
Visserligen så är det fortfarande en låg sannolikhet att råka ut för ett allvarligt brott om man inte själv är kriminell, men det är statistik.
Eftersom buset blir alltmer oförsiktiga i sina metoder och bryr sig allt mindre om att oskyldiga inte ska komma till skada så finns det en risk att man råkar vara i vägen…
Minskar inte
Det är inte så osannolikt att någon man känner snart blir en ”collateral damage” som det heter.
Och då har vi inte ens diskuterat nya metoder som att råna folk i sina hem, eller att sno datorer genom att tränga sig in på skolor under dagtid…
Andra ”gamla” saker som rån, misshandel och våldtäkter verkar ju inte heller minska direkt.
Själv går jag inte omkring och är nervös för att bli överfallen, men visst kan jag tänka mig för ibland när jag går hem en mörk kväll.
Hur någon annan kan känna blev jag varse när jag just var på väg hem från stan en sen kväll för en tid sedan. När jag passerade Norra skolan, på väg mot Kolberga, fick jag syn på en ung kvinna som gick kanske sjuttiofem meter framför mig. Hon var på väg åt samma håll och fick syn på mig när hon tittade sig över axeln. Då ökade hon på stegen och tittade sig flera gånger över axeln. Hon var klart oroad över vad det kunde vara för en filur som närmade sig bakifrån.
”Säg till bibliotekarien på Hisingen som gjorde sitt jobb att det inte var någon fara”
Tyvärr skulle vi åt samma håll och det fanns inga alternativa vägval för mig, men jag försökte att byta till trottoaren på andra sidan för att få henne att förstå att jag inte var ute efter henne. Helst hade jag velat gå ifatt och säga att jag är en snäll och helt ofarlig typ, men det hade ju garanterat fått motsatt effekt.
Så vad statistiken än säger så är det hur människor upplever sin tillvaro som är intressant.
Trygg eller otrygg?
”Förstå-sig-på-are” som säger till folk att det inte är någon fara tycker jag sitter på för höga hästar.
Flickan som dog av vådaskotten på en bensinmack för något år sedan – säg till hennes föräldrar att det inte var farligt att vara ute.
Säg till bibliotekarien på Hisingen som gjorde sitt jobb att det inte var någon fara.
Och så vidare…
Kallare
Samhället är förändrat, det känns som ett kallare, mer våldsbenäget samhälle där liv inte alltid är så mycket värda.
Kan vi vända den utvecklingen? Vad säger de som vi ska rösta på i september? Vilka tankar har våra partier?
Ett parti som ger mig en tydlig bild av hur vi skulle kunna få ett mer humant samhälle skulle ligga bra till för att få min röst.
Och ja, jag är fullt medveten om att ”bara” fler poliser och hårdare straff inte är en lösning, det är mer komplext än så.
Frågan är vad som är lösningen?
Tyvärr har jag inget enkelt svar.
Ta hand om varandra!
Ha en fortsatt trevlig helg!
/Thomas
