Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

”Vuxenlivet – ett brutalt uppvaknande för många”

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Mobiltelefoner… fantastiska mackapärer där man kan ha hela sitt liv.

Eller åtminstone inbilla sig att man har det.

Tyvärr har också mobilen, eller nallen som den kallades en gång i tiden, en tendens att helt ta över våra liv, en del verkar till och med leva sitt liv genom den.

”Egentligen är det makalöst hur de smarta telefonerna och surfplattorna på relativt kort tid påverkat oss så monumentalt.

Vi ser det överallt, människor med gamnackar i köer, på bussar och ute på stan. Överallt”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Det är kanske lite av en generationsfråga, fast inte bara – det är bara att gå till sig själv – jag känner mig också en aning ”naken” utan telefonen.

Egentligen är det makalöst hur de smarta telefonerna och surfplattorna på relativt kort tid påverkat oss så monumentalt.

Vi ser det överallt, människor med gamnackar i köer, på bussar och ute på stan. Överallt.

Till och med folk som cyklar har ibland mobilen i handen.

Det är ju förbjudet att rattsurfa i bilen, men det efterlevs inte så värst bra om sanningen ska fram. Tycker man möter många bilister med näsan riktat neråt och inte framåt när man kör genom stan.

I dagarna har regeringen lagt fram en nationell plan för ökad trygghet och studiero i skolan som bl. a innehåller mobilförbud i grundskolans klassrum.

”Lite för sent”

Okej, då vet vi vad som gäller. Fast är det inte egentligen lite för sent och mer en efterhandskonstruktion. De allra flesta skolor har ju redan hanterat detta på olika sätt och jag tror inte det är ett så stort problem längre.

På gymnasiet och högstadiet där jag arbetar är inte mobiltelefonerna något problem. På högstadiet är det sedan några år ett uttalat mobilförbud i salarna och det fungerar utan större bekymmer.

I de allra flesta grupper sköts det snyggt och utan att det uppstår diskussioner.

Visst har det under mina år som lärare funnits en del grupper och kanske framför allt individer som haft svårt att skiljas från sin mobil. Jag minns särskilt en elev som höll på att bryta ihop när hon var tvungen att ha mobilen i skåpet under lektionen, där var det ett stort beroende.

”Skärm som skärm”

En sak som bidrar till att minska behovet av att ha mobilen bredvid sig är att eleverna istället har bärbara datorer på alla lektioner, där finns det ju minst lika många möjligheter till att lägga bort sin tid på annat än skolarbete – skärm som skärm.

Jag har ju sedan jag började på Mönsteråsgymnasiet 1997 undervisat elever som haft en egen bärbar dator.

Självklart har det funnits inkörningsbekymmer när eleverna testat allt vad de kan göra med sina datorer – men efter att man hanterat detta så övergår det mer till att eleverna faktiskt gör det de ska. Åtminstone på gymnasiet, på högstadiet upplever jag att det är aningen knepigare.

En annan sak när det gäller datorer är ju att man ofta förutsätter att alla ungdomar är ”bra på datorer”.

Frågan är bra på vad.

Många är fenomenala på att spela avancerade spel, chatta eller programmera – men att skapa och spara ett Word-dokument så att man hittar det igen är värre.

Det borde läggas mer tid på detta i skolan, bara för att man ger eleven en dator så löser man inte alla bekymmer.

För att återgå till mobilförbudet: jag tror att de allra flesta av Sveriges lärare är fullt kapabla att, tillsammans med skolledning, hantera sin klassrumssituation utan att ha en nationell lag eller ett förbud att stödja sig emot.

I de fall det uppstår konflikter kring mobiler bottnar detta nog oftast i andra bekymmer.

”Att mobiltelefoner stör är däremot helt sant. Det kommer notiser och signaler i en aldrig sinande ström och ligger mobilen bredvid så dras blicken obönhörligen dit. Självklart tappar eleverna fokus”

Att mobiltelefoner stör är däremot helt sant. Det kommer notiser och signaler i en aldrig sinande ström och ligger mobilen bredvid så dras blicken obönhörligen dit. Självklart tappar eleverna fokus.

DN hade gjort en undersökning i en mellanstadieklass på 21 elever. Under en timme plingade det till i elevernas mobiler mer än 2 000 gånger…

Sedan får man ju vara flexibel. Om elever väntar samtal från vårdcentral eller liknande får de givetvis ha mobilen tillhands, bara de säger till först.

Den nationella planen innehöll också stärkta möjligheter att stänga av eller omplacera elever som hotat eller utsatt andra elever för våld samt ett tydligt regelverk för situationer när skolans personal behöver ingripa.

”Behövs verkligen”

Det är bra att man får fler möjligheter att stänga av elever som gör skolan otrygg för andra och det behövs verkligen tydlighet i vad en lärare får göra för att skydda sig själv eller andra mot utåtagerande elever.

I en krönika i tidningen Läraren som utges av Lärarförbundet skrev Maria Wiman att när hon fick höra om att man ville satsa på trygghet, ordning och studiero så hade hon hoppats på helt andra åtgärder.

Man borde istället satsa mer resurser på undervisningsgrupper med färre elever, mer personal och fler stödfunktioner. Här håller jag helt med.

Att ha grupper där du som lärare hinner med att se och hjälpa alla elever – det skapar trygghet, studiero och ger förutsättningar för ett effektivt lärande. Förbud och lagar gör det inte.

”Imponerar inte”

Det finns bra delar i den här nationella planen men som helhet imponerar den inte mycket på personal inom skolan. Det känns mer som ett politiskt utspel som ska visa på någon typ av handlingskraft.

Något man borde se över är alla de skyldigheter gymnasieskolan har gentemot de elever som faktiskt inte sköter sig. Man säger att gymnasieskolan ska förbereda elever på ett framtida yrkesliv eller vidare studier, men i praktiken är det inte så. För vilken arbetsplats accepterar sena ankomster, lång ogiltig frånvaro eller att man struntar i sina arbetsuppgifter? Ingen.

Men i skolans värld kan en elev missköta sig grovt och ändå är skolan in absurdum skyldiga att ordna stöd på alla möjliga sätt till eleven. Gör skolan inte det så får man Skolinspektionen på sig.

Vuxenlivet kommer att bli ett brutalt uppvaknande för många.

Ha en fortsatt trevlig helg!

/Thomas

FOTO: FREEPIK

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS