INSÄNDARE
Nej, veganism förstör inte klimatet – men myter gör det.
Jag läste med både förtvivlan – men även med en smutta underhållning – insändaren från Mats som hävdade att veganism förstör klimatet.
”Insändaren var så full av faktafel och ogrundade påståenden att det var svårt att veta var man skulle börja”
Emil Gustavsson, vd på Jävligt Gott
Insändare var så full av faktafel och ogrundade påståenden att det var svårt att veta var man skulle börja.
Men här kommer i alla fall svar på några av de mest uppenbara missförstånden.
För det första överskattar Mats grovt påverkan från veganers konsumtion.
”Fortfarande ovanligt”
Veganism är fortfarande ovanligt i Sverige – färre än 5 procent av befolkningen äter helt växtbaserat.
Det han i praktiken kritiserar är alltså helt vanliga människor som du och jag, som äter bröd till frukost, morotssoppa till lunch och kanske en bönsallad till sin grillade kyckling till middag.
Ett faktum som ofta förbises är att växtbaserat redan är normen i vår kost.
Enligt Jordbruksverket kommer 70–80 procent av all mat vi äter från växtriket.
Potatisen till moset, vetet till brödet, frukten till sylten.
Det är det verkliga vardagsintaget.
Det vi pratar om här är alltså den mindre andel animaliska livsmedel – köttet på sidan av tallriken och en och annan klick grädde eller ost.
Och det är i denna marginal vi ställer oss frågan:
Hur står sig kött – även naturbeteskött – i jämförelse med växtbaserade proteinkällor, såsom linser, bönor, ärtor, tofu, tempeh, sojabönor, quinoa och nötter?
Det är också viktigt att påpeka att många av Mats argument egentligen riktar sig mot storskalig växtodling i allmänhet – inte specifikt mot växtbaserad kost.
Det ironiska är att den allra största delen av spannmål och soja som odlas i Sverige och EU faktiskt används som djurfoder.
Så om något är beroende av monokulturer, konstgödsel och import, så är det just köttproduktionen.
Vad säger svenska forskare?
Enligt en livscykelanalys från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nötkött från svenska betesdjur ett klimatavtryck på cirka 22–38 kilo koldioxidekvivalenter (CO₂e) per kilo kött, beroende på produktionssystem och hur man räknar in kolinlagring och mulljordar.
”Bland de högsta”
Det är bland de högsta värdena inom hela livsmedelssystemet – trots att naturbeteskött ofta lyfts fram som hållbart.
Till jämförelse visar samma databas att baljväxter som linser, ärtor och bönor ligger på 0,3–0,5 kg CO₂e per kilo, och tofu och tempeh på omkring 1,5–2,5 kg CO₂e per kilo.
Det innebär att växtbaserade proteiner har mellan 10 och upp till 50 gånger lägre klimatpåverkan per kilo än nötkött.
Och även om man istället räknar klimatpåverkan per gram protein, ligger nötkött fortfarande 10–30 gånger högre.
Och hur ser det ut med näringen?
Ett vanligt argument är att kött innehåller mer näring.
Men när vi jämför proteininnehåll ser vi att 100 gram kokta bönor innehåller omkring 9 gram protein, tofu 12–15 gram – och dessutom ett högt innehåll av fibrer, järn och andra viktiga näringsämnen.
En vuxen person behöver cirka 50 gram protein per dag.
Det får du lätt från 300–400 gram kokta baljväxter – eller ännu mindre mängd tofu eller tempeh.
Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO uppnår vi en fullvärdig aminosyraprofil genom att kombinera baljväxter med spannmål – till exempel linssoppa och bröd, eller bönor med ris.
Sojabönor och quinoa – som idag i stor utsträckning odlas inom EU – är dessutom fullvärdiga proteinkällor i sig själva.
Mark, vatten – och svensk nötproduktion:
Enligt SLU kräver en kost med kött upp till tre gånger mer mark än en vegetarisk kost – och fem gånger mer än en växtbaserad kost inriktad på proteinrika grödor.
Naturbetesproduktion är arealkrävande, eftersom djuren växer långsamt, betar säsongsvis och behöver stora mängder grovfoder och vinterförvaring.
”Vanlig missuppfattning”
En vanlig missuppfattning är att svenska kor går ute och betar gräs året runt.
Men betesperioden är begränsad till några månader, beroende på region.
Resten av året hålls djuren inomhus och utfodras med ensilage och kraftfoder – ofta spannmål som korn och vete.
Det innebär att även naturbeteskött är beroende av spannmålsodling, med tillhörande klimatpåverkan.
När det gäller vattenförbrukning kräver nötkött upp till 15 000 liter per kilo – medan baljväxter bara kräver cirka 4 000 liter per kilo. Även där är skillnaden tydlig.
Det fanns flera andra faktafel i artikeln som jag här vill ta upp en för en.
”Det stämmer inte”
”Växtprotein är inte fullvärdigt”
Det stämmer inte.
En varierad växtbaserad kost ger alla essentiella aminosyror.
Enligt FAO har baljväxter plus spannmål ett biologiskt värde på 0,9 – nära kött.
Sojabönor och quinoa är fullvärdiga proteinkällor i sig själva.
Dessutom är proteinbrist extremt ovanligt i Sverige.
”Man behöver äta fem gånger mer växtbaserat än kött”
Det är helt fel.
300–400 gram kokta bönor eller 200 gram tofu täcker proteinbehovet för en vuxen person.
Det motsvarar vanliga portioner som är fullt realistiska för barn som vuxna och ger samma mängd protein som 150 gram kött – men med ett betydligt lägre klimatavtryck.
”Antinutrienter gör växtmat ohälsosam”
Enligt forskning (t.ex. Granito 2020) räcker vanlig blötläggning och kokning för att neutralisera lektiner och fytinsyra.
Det är standardtillagning, inget extremt – och inget som gör baljväxter ohälsosamma.
Detta är ett argument som ofta kommer upp i syfte att skrämma människor, men det saknar vetenskaplig grund.
”Kor på naturbete är klimatneutrala”
Kor producerar metan – en gas som enligt IPCC är 28 gånger mer klimatpåverkande än koldioxid.
Metan bryts visserligen ned snabbare, men utsläppen från dagens boskapsantal överstiger nedbrytningstakten.
FN:s rapport Livestock’s Long Shadow visar att idisslare står för 14,5 procent av världens växthusgasutsläpp – naturbeteskött inräknat.
”Sverige kan livnära sig på naturbeteskött”
Teoretiskt kan vi producera 40 kilo kött per person och år från naturbete, enligt SLU.
Men det kräver att all tillgänglig betesmark används maximalt – och ger mycket mindre mat än växtodling.
100 gram kött om dagen täcker varken vårt närings- eller proteinbehov.
Det är dessutom ett mycket sårbart system vid klimatvariationer och foderbrist.
Om något, så påvisar Mats själv varför vi behöver mer växtbaserade svenska proteiner framöver – för att klara både klimatmål och livsmedelssäkerhet.
”Inte konstigt”
Så var landar vi?
Det här handlar inte om att alla måste bli veganer.
Men det handlar om att vi alla behöver bygga våra uppfattningar på fakta.
Växtbaserat är inte nytt, konstigt eller extremt.
Det är grunden i den mat vi redan äter.
Och när vi ersätter det lilla köttet på tallriken med exempelvis svenska linser och bönor, så gör vi inte bara oss själva en tjänst för miljön.
Vi står inför en växande folkhälsokris.
Hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer är starkt kopplade till högt intag av rött och processat kött.
Att äta mer växtbaserat är inte bara bättre för klimatet – det är en konkret hälsoinvestering.
Vi behöver inte sluta äta kött för den sakens skull.
Att ersätta importerat kött med svenskt naturbeteskött kan vara ett steg i rätt riktning.
Och kombinerar vi det med svenska växtproteiner får vi både klimatmässiga och hälsomässiga fördelar.
Så nej, Mats – veganismen förstör inte klimatet.
Men myter om växtbaserad mat riskerar att fördröja de lösningar vi så desperat behöver.
Vi har inte råd att låta gamla föreställningar stå i vägen för en framtid där maten är både hållbar och hälsosam
Källor:
- SLU & RISE livscykelanalys (2022): Visar att nötkött från svenska naturbetesdjur har ett klimatavtryck på cirka 22–38 kg CO₂e per kilo, beroende på system och metod.
– Källa: SLU Future Food Reports, 2022. - Poore & Nemecek (2018): Internationell metaanalys som visar att baljväxter har ett klimatavtryck på 0,3–0,5 kg CO₂e/kg och tofu/tempeh på 1,5–2,5 kg CO₂e/kg.
– Källa: Science, vol. 360, issue 6392. - SLU Future Food rapport 14:2021: Svensk analys som visar att en köttbaserad kost kräver upp till tre gånger mer mark än en vegetarisk, och upp till fem gånger mer än en växtbaserad kost.
– Källa: SLU Future Food Reports, 2021. - Mekonnen & Hoekstra (2010): Internationell studie som visar att nötkött kräver upp till 15 000 liter vatten per kilo, medan baljväxter kräver cirka 4 000 liter.
– Källa: Water Footprint Network, University of Twente. - FAO Protein Quality Evaluation (2011): Visar att växtbaserade proteiner kan ge fullvärdig aminosyraprofil vid kombination, exempelvis baljväxter och spannmål.
– Källa: FAO Food and Nutrition Paper 92. - IPCC AR5 (2014): Anger att metan har en 28 gånger högre global uppvärmningspotential (GWP) än koldioxid över en 100-årsperiod.
– Källa: IPCC Fifth Assessment Report. - FAO, Livestock’s Long Shadow (2006): Anger att djurhållning står för 14,5 % av de globala växthusgasutsläppen.
– Källa: Food and Agriculture Organization of the United Nations. - Livsmedelsverket (2023): Officiell svensk näringsdatabas som visar att 300–400 g kokta bönor eller 200 g tofu ger likvärdig mängd protein som 150 g kött.
– Källa: www.livsmedelsverket.se - Granito et al. (2020): Visar att antinutrienter som lektiner och fytinsyra neutraliseras genom vanlig blötläggning och kokning.
– Källa: Granito et al., Food Chemistry, 2020. - WHO/IARC (2015): Internationell klassificering som kopplar rött och processat kött till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.
– Källa: World Health Organization, IARC Monographs vol. 114.
Emil Gustavsson, vd på Jävligt Gott – en plattform som jobbar med hållbara matsystem
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
