SVERIGE
På tisdagsförmiddagen höll energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt näringsutskottets ordförande Tobias Andersson en pressträff för att presentera den energipolitiska inriktningspropositionen.
Regeringen har i dag överlämnat den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Regeringen lägger om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning.
– Sverige behöver mer el, där det behövs, när det behövs. Vi lägger fram en energipolitik som bryr sig om svenska företag och hushåll. Vår politik banar väg för alla teknikslag som behövs för att skapa ett starkt Sverige. En politik som lägger grunden för en kraftig utbyggnad av hela elsystemet och som behövs för svensk konkurrenskraft och välfärd, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Centralt för landets ekonomi och klimatmål
– Energisystemet är centralt för Sveriges ekonomi. Ett dåligt fungerande energisystem drabbar hushåll och företag hårt, med höga och volatila energipriser. Därför lägger vi nu fram en plan för hur vi ska öka elproduktionen framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
– För att vi ska klara våra klimatmål och ställa om hela vägen ner till nettonollutsläpp till år 2045, påbörjar vi nu återskapandet av robusta och effektiva energisystem i Sverige. Det är det absolut viktigaste för att kunna förverkliga den klimatomställning som vi alla har framför oss de kommande 20 åren, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
– Sverigedemokraterna har länge efterfrågat att politiken ska ta ett större ansvar för elsystemet och tydliggöra vilka funktioner som behövs. Den energipolitiska inriktningspropositionen innebär detta och möjliggör för långsiktig planering av inte minst välbehövd baskraft, säger Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet.
De nya energipolitiska målen
Nya energipolitiska mål som regeringen föreslår i propositionen:
1) Planeringsmål
Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.
Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Det är viktigt att elbehovet täcks på rätt plats geografiskt och tar i beaktande de osäkerheter som finns kring vilka projekt som realiseras. Regeringen anser också att det viktigt att elbehovet som finns på kortare sikt kan mötas. Elbehovet för olika geografiska områden i landet bör därför tydliggöras och särskilt bedömas för åren 2030, 2035, 2040 och 2045.
2) Leveranssäkerhetsmål
Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.
Både planerings- och leveranssäkerhetsmålet ska följas upp med regelbundna kontrollstationer med start 2030.
Helhetsgrepp kring energisystemet
Energiförsörjning är komplext system och behöver styras ur ett förmåge- och systemperspektiv. Även om elektrifieringen och elproduktionen står i centrum för mycket av den energipolitiska debatten är energisystemet bredare. När produktionen av el, värme och bränslen integreras tätare behöver el-, gas- och fjärrvärmesystemen samspela genom effektiva sektorskopplingar. Behovet av väl integrerade energisystem ökar när samhället i allt högre grad elektrifieras.
För att skapa transparens och säkerställa att aktörerna inom energisektorn och riksdagens samtliga partier har kunnat komma med inspel under arbetet med propositionen har regeringen fört samtal med industrin, energibranschen, myndigheter och med riksdagens partier. Förslagen till de nya målen har även remitterats.
Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet
Redaktör & annonsering
