INSÄNDARE

Jag har jobbat i Karossverkstaden på Scania i Oskarshamn i snart fem år.

Det var ett superjobb ända fram tills för ett halvår sedan, ungefär, då vi fick en ny chef.

Då började allt, sakta men säkert, gå neråt för oss arbetare.

Till en början så märkte vi ingen större skillnad, men efter semestern försämrades våra arbetsdagar drastiskt. De blev mycket sämre.

En rollbeskrivning utformades, kring vad som krävs av varje arbetare och roll ”i den nya karossverkstaden”.

Det började viskas mellan avdelningarna, om vad som skulle kunna ske ifall man inte klarade av denna arbets- eller rollbeskrivning.

Man skulle i sådana fall behöva byta till en annan avdelning på Scania.

”Vi kontaktade vårt fack, IF Metall-klubben, men vi fick inget större gehör”

De tidigare så glada Scaniaarbetarna

Vi kontaktade vårt fack, IF Metall-klubben, men vi fick inget större gehör.

Och våra dagliga produktionsstopp på en timme, då vi gör förbättringar och genomför vårt dagliga underhåll av vår utrustning och våra maskiner, drogs ned till cirka 20 minuter i snitt.

Men arbetsbördan är densamma.

”Blir stressade”

Vi påtalade för våra chefer att vi inte hinner med och att vi blir stressade – samt att vi inte kan garantera hur resultatet av vårt dagliga underhåll blir om vi inte får den tiden som det är uträknat att vi ska ha.

Tyvärr fick vi inte så mycket gehör där heller – utan svaret blev i stort sett att ”ni får lära er att hinna med på den här kortare tiden”.

Man började även ”fuska” med våra produktionssiffror, alltså om hur många hytter vi producerar på en dag.

Det skickades ut mejl om detta, där man skrev om planerat stopp mellan klockan 9 och 11 på grund av för högt buffertläge, men vi producerade ändå under tiden.

Alltså blir det mycket bättre siffror, eftersom man räknar bort det påhittade planerade stoppet.

I början gick vi in i våra zoner och utförde vårt dagliga underhåll, som vi inte hade hunnit med, men då fick vi snabbt en tillrättavisning av våra chefer, som sa att ”det inte var stopp för oss, utan vi skulle producera under denna tid”.

På en avdelning ändrade cheferna helt plötsligt rotationsschemat, till alla arbetares förtvivlan.

Vi skulle nu rotera heldag eller halvdag.

”Väldigt tunga manuella lyft”

Vi försökte förgäves förklara för cheferna att vi inte orkar stå på en specifik zon en hel eller halv dag, för det var väldigt tunga manuella lyft på den.

Vi ville fortsätta arbeta som vi gjorde innan, då vi roterade på varje zon efter två timmar.

Tyvärr ville inte cheferna lyssna på oss.

”På den avdelningen är rekordmånga sjukskrivna just nu”

På den avdelningen är rekordmånga sjukskrivna just nu.

Och rekordmånga jobbar 25 eller 50 procent.

Rekordmånga har dessutom sagt upp sig från det här jobbet och många har förflyttats till andra avdelningar.

Vi som är kvar får slita ännu hårdare på grund av lägre bemanning.

”Missnöjet växte”

Missnöjet växte med tiden som gick.

Den årliga ”frivilliga” medarbetarenkäten närmade sig.

Våra chefer påminde oss dagligen om att vi skulle svara på enkäten, trots att den är helt frivillig.

Och vi svarade.

Över 100 operatörer på Karossverkstaden på Scania i Oskarshamns alla tre skift svarade.

Svaret blev väldigt tydligt.

”Missnöjet bland arbetarna var enormt”

Missnöjet bland arbetarna var enormt.

Folk kände oro och var missnöjda med arbetsklimatet, med alldeles för tunga lyft på för lång tid och chefer som inte lyssnade på oss.

På ett sätt blev vi lite gladare då vi såg att alla våra många kollegor kände samma frustration som vi gjorde.

Nu måste ledningen och facket lyssna på oss, tänkte vi.

”Blev ännu värre”

Men, nej, tyvärr – det blev ännu värre.

Cheferna beklagade sig över att de aldrig tidigare hade fått så dåliga resultat på medarbetarenkäten.

Vi försökte förklara för dem hur vi kände och varför vi svarade som vi gjorde.

Men ingen ville lyssna den här gången heller.

I stället fick en avdelning en ordentlig utskällning av sin chef, som dessutom var en facklig representant tidigare.

Han fick ett vredesutbrott och skrek ut att han aldrig tidigare hade fått ett så dåligt omdöme på en medarbetarenkät.

Och innan han lämnade rummet sa han att ”från och med måndag nästa vecka roterar vi halvdagar”.

Sedan stängde han dörren efter sig.

”Arbetare har regelrätta bråk med varandra”

Vi i gruppen kände ett stort obehag och chefen ignorerade oss under flera dagar efter det.

Vi hoppas att denna text ska få någon att reagera.

”Irriterat och frustrerat”

Tidigare hade vi så bra stämning mellan avdelningarna och grupperna – men nu är det irriterat och frustrerat.

Arbetare har regelrätta bråk med varandra.

Vi hoppas att vi snart får tillbaka vårt fina arbetsklimat och vår trevliga arbetsmiljö, för vi vet inte hur länge till vi orkar med detta.

De tidigare så glada Scaniaarbetarna

Arkivfoto: Peter A Rosén

Så svarar Scania:

Scania kommenterar inte anonyma insändare, och vi uppmuntrar och utgår ifrån att medarbetare vänder sig direkt till sin chef, dennes chef eller sina fackliga företrädare”, skriver Ida Hammarqvist, pressansvarig på Scania i Oskarshamn, i ett mejl till ON.