OSKARSHAMN

Kalmarpolitikern Jonathan Sager – som fyller 22 år i sommar – blev utesluten ur Sverigedemokraterna för drygt en månad sedan.

Nu är han en av förgrundsfigurerna i det nybildade Oskarshamnspartiet.

ON pratar med honom under Tolvskillingsmarken i Oskarshamn på lördagen.

– Jag ville gå i skolan i Kalmar – och det är en trevlig studentstad, men det är inte där jag vill bygga bo, bilda familj och vara verksam. Jag har funderat på både Oskarshamn och Nybro. Oskarshamn är en väldigt bra stad och kommun att bo i – det är trevligt folk här. Sedan har jag alltid varit intresserad av politik – och jag känner att jag har mer att ge. Jag har pratat med Marko (Raiskio) och hört hans tankar kring Oskarshamnspartiet. Jag känner att jag kan tillföra väldigt mycket, säger Jonathan Sager, som har varit fullmäktigeledamot i Kalmar kommun samt politisk sekreterare och frontfigur för SD på lokal nivå i Kalmar. Han hanterade bland annat mediefrågor och sociala medier.

– Jag och Marko har haft kontakt med varandra under en längre tid. Vid något tillfälle nämnde jag att jag tänker flytta till Oskarshamn – och då sa han att jag är välkommen till Oskarshamnspartiet.

Så du flyttar till Oskarshamn snart?

– Ja, kring månadsskiftet juni-juli.

“Jag skulle vilja säga att även en dålig erfarenhet är en erfarenhet”

Jonathan Sager

Hur vill du summera din tid i Sverigedemokraterna?

– Jag skulle vilja säga att även en dålig erfarenhet är en erfarenhet. Jag lärde mig en del – framför allt om bristerna i partipolitiken. Oavsett hur mycket partiet värnar om sina lokalinvånare, så kommer det att välja SD på riksplanet om man tvingas välja mellan riks och det lokala. Man måste helt enkelt hålla sig till partilinjen. I Oskarshamnspartiet finns det inte någon riksorganisation, eller ideologi, som man tvingas stå till svars inför – utan här handlar det om vad medborgarna vill ha.

– Under slutet av SD-tiden var jag med om lite tråkigheter. Men det är bara att ta lärdom och fortsätta.

Då får du, bland annat, fortsätta att fajtas mot Ungsvenskarnas och SD:s Anton Liljegren Johansson…

– Han är ju mestadels engagerad i ungdomspolitiken. Men vi möts säkert längre fram om inte annat. I en skoldebatt i framtiden kanske.

Det är inga hard feelings från din sida?

– Nej, nej, även om vi har olika åsikter om varandra och om vad som har hänt, så finns det ingen anledning att gå omkring och vara bitter, som jag ser det, säger Jonathan Sager.

Hur många år blev det i SD för din del?

– Cirka sex år.

Du ska kombinera ditt politiska engagemang med studier framöver?

– Ja, det är tanken, om jag kommer in. Det är bara att hålla tummarna. Tanken är att jag ska plugga i Kalmar och jobba i Oskarshamn.

Så du har fått jobb i Oskarshamn?

– Ja.

Har du dina rötter i Kalmarområdet?

– Nej, jag har mina rötter i Örebrotrakten. Där har jag spenderat barndomen och större delen av mitt liv.

“Jag vet verkligen hur det känns att gå omkring och vara hungrig under en dag”

Jonathan Sager

Vilka politiska frågor är viktigast för dig?

– Den ekonomiska politiken i kommunen – men även socialpolitiken. Jag hade en hård uppväxt, min mamma hade det svårt ekonomiskt. Jag vet verkligen hur det känns att gå omkring och vara hungrig under en dag. Jag vet också att en 20-lapp eller en 100-lapp kan göra skillnad för en sådan familj. Jag vet hur det är att kämpa med ingenting och mot allting. En liten förändring i kommunpolitiken, en bra satsning, kan vara livsavgörande för så många.

– Sedan tror jag väldigt starkt på att individerna ska ha så mycket pengar som möjligt som de kan styra över själva. Politiker kan alltid ha bra idéer och tankar kring vad man kan lägga pengar på – men de som vet bäst när det gäller familjers behov, eller vad de ska lägga pengar på, ja, det är familjerna själva.

Det vanliga är att man blir socialdemokrat eller vänsterpartist när man har haft den uppväxten som du beskriver. Men för dig var det inte aktuellt att gå in i Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet?

– Nej, för mig var det aldrig något alternativ. Jag såg hur min mamma kämpade dag in och dag ut – men oavsett hur hårt hon kämpade, så lönade det sig inte.

Skatten var för hög?

– Ja, och några politiska förslag om hur man kunde förbättra situationen presenterades inte. Jag tror att allt fler med den här uppväxten, som jag har haft, kommer att röra sig högerut sakta med säkert, säger Jonathan Sager.

Har ni bestämt er för vem som ska vara talesperson för Oskarshamnspartiet?

– Nej, nu befinner vi oss i uppbyggnadsfasen. Jag och Marko har olika erfarenheter, vilket gör att vi kompletterar varandra på ett bra sätt.

Ni har inte valt någon styrelse än?

– Nej, det kommer sedan. Just nu är det viktigaste att få ut budskapet om att det finns ett piggt alternativ i kommunpolitiken som faktiskt lyssnar på vad medborgarna vill ha.

Sänkt skatt

Bland Oskarshamnspartiets förslag hittar vi exempelvis sänkt kommunalskatt – från 34,21 till 28,95 kronor – med ett argument om att det gynnar affärsidkarna och att det ökar tillväxten och invånarantalet i kommunen.

Partiet lyfter fram ett exempel, där en person är född 1985 och inte har några inkomster förutom månadslön. Personen i fråga är medlem i Svenska kyrkan och har 27 000 kronor i månadslön. Med nuvarande skattenivå har personen 20 995 kronor efter skatt. Efter skattesänkningen får personen ut 21 940 kronor – vilket ger en skillnad på totalt 11 820 kronor på årsinkomsten.

En person som har 37 000 kronor i månadslön får ut ytterligare 17 750 kronor på helåret.

Den som har 80 000 kronor i månadslön får ut ytterligare 47 208 kronor på helåret.

En pensionär, född 1950, med en månadsinkomst på 20 000 kronor får ut ytterligare 6 564 kronor på helåret.

“Skattesänkningen ska genomföras successivt under nästa mandatperiod”

Marko Raiskio

– Skattesänkningen ska genomföras successivt under nästa mandatperiod, mellan 2026 och 2030. Det vill vi göra för att få hit fler invånare och företag. Man kan inte skapa tillväxt på något annat sätt. Vi förlorar 190 miljoner kronor – men vi räknar med att få in 400 miljoner via inflyttning. Vi har för närvarande 3 500 personer som pendlar in till sina jobb i Oskarshamn. Och vi har tomma industriområden. Tänk om vi kan få företag att etablera sig här tack vare skattesänkningen. Det är företagen som skapar tillväxten. Kan vi locka med lägre skatt, ja, då flyttar de hit, säger Marko Raiskio.

Vad ska ni spara in på?

– Vi sparar inte – vi kommer att tjäna pengar på detta i längden, säger Marko Raiskio.

Oskarshamnspartiet vill även se en kraftig sänkning av politikerarvodena i kommunen.

Partiet föreslår bland annat att förste vice ordförandepersonen och andre vice ordförandepersonen i de olika nämnderna ska timavlönas – vilket innebär att man vill skrota dagens system med årsarvoden.

Ett kommunalråd i majoritet

Oskarshamnspartiet föreslår vidare att kommunen endast ska ha ett kommunalråd i majoritet.

Partiet påpekar att Oskarshamn är en relativt liten kommun som inte behöver två kommunalråd i majoritet. Oskarshamnspartiet föreslår dessutom att oppositionsrådsposten och funktionen som politisk samordnare ska plockas bort.

– Ett oppositionsråd kan man ha, men den personen behöver inte ha någon lön. Alla partier som inte ingår i majoriteten är ju i opposition – varför ska då en person i ett av partierna arvoderas?

“Vad gör oppositionsrådet för pengarna?”

Marko Raiskio får medhåll av partikamraten Anders Svensson:

– Vad gör oppositionsrådet för pengarna?

– Ja, vad har Leif Axelsson (SD) uträttat som oppositionsråd? Ingenting, i stort sett. Han kommer med förslag, men han och SD får inte igenom dem, säger Jan Johansson.

Bland förslagen ser vi också att Oskarshamnspartiet inte vill bygga en ny event- och hockeyarena.

Partiet vill i stället bygga om Be-Ge Hockey Center, enligt en framtagen studie, och bygga en ny träningshall på det före detta Jysk-området, som i dag fungerar som parkering.

“Har inte råd”

– Kommunen har inte råd med en ny arena. Driftkostnaden kommer att landa någonstans mellan 40 och 50 miljoner kronor per år – samtidigt som vi har Sveriges bästa B-hall. Varför? Det går inte, säger Marko Raiskio.

– Publikkapaciteten i Be-Ge Hockey Center ska i stället utökas med omkring 400 personer (hallen tar i dag in 3 275 åskådare). På båda långsidorna byggs serveringsytor, där folk kan sitta i restaurangmiljön och titta på hockeyn. Precis som man gör i Ljungby Arena och i Hatstore Arena i Kalmar. Vi får ett helt annat flöde i hallen med den ombyggnaden, säger Jan Johansson.

Oskarshamnspartiet säger nej till den omskrivna medfinansieringen av en del av E22:an mellan Oskarshamn och Västervik. Kommunen ska inte bygga vägar som staten är ansvarig för, påpekar partiet, som också vill se en ny trafiklösning vid Norrstrands i Oskarshamn.

Partiet vill utreda om det är möjligt att bygga en rondell där, för att förbättra trafikflödet.

I Oskarshamnspartiets program hittar vi även ett återinförande av avgiftsfria parkeringar i centrum, med p-skiva.

Partiet vill vidare bevara Norra skolan som lärosäte – ”skolan går att omdana för att bli mer ändamålsenligt som skola” – och, när behovet finns, bygga en ny högstadieskola i Havslättsområdet.

Här är de övriga förslagen:

• Hyggesfritt skogsbruk – ”betyder ingen kalavverkning, du ska känna igen den skog du är van att besöka”.
• Inget årligt avkastningskrav på kommunens skogar. ”Varje år får en skogskonsulent i uppdrag att avverka skog för dryga miljonen – detta krav vill vi ta bort”, skriver partiet.
• Anställ en kommunekolog. ”Oskarshamns kommun har tidigare haft en sådan tjänst – det är dags att återinföra denna befattning”, skriver partiet.
• Ingen framtida bostadsbyggnation i Kronoparken. ”Kronoparken ska bevaras som ett rekreationsområde. Här finns bland annat ett stort nätverk av mountainbikevägar. Kronoparken hyser också områden för bär- och svampplockning. Dessutom består området av stora moss- och våtmarker”, skriver partiet.
• Gå ur Kretslopp Sydost. ”Inled i stället ett samarbete med Mönsterås kommun”, skriver partiet.
• Avsätt årligen 10 miljoner till våra ytterområden. ”Invånarna i dessa områden ska ges möjlighet att komma med förslag som utvecklar orten”, skriver partiet.
• En successiv redovisning av hur våra mervärdespengar används. ”Det är viktigt”, säger Marko Raiskio.