KRÖNIKA

Så här funkar det när generationers liv och slit skall ruineras.

Det här blir tyvärr längre än vanligt.

För drygt ett år sedan hade jag aldrig tro att jag själv, min familj och mina grannar skulle stå mitt i en vindkraftsetablering.

Det här är för dem, för mina barn och barnbarn!

För två veckor sedan behandlades den övergripande miljö- och konsekvensbeskrivningen (MKB) med anledning av en ansökan från ett norskt företag om etablering av vindkraft i Uknadalens omedelbara närhet.

I den ansökan som tillsänts länsstyrelserna i Kalmar respektive Östergötland har man sänkt ambitionen från 23 till 13 verk, vilket i och för sig är ett steg i rätt riktning.

Som konstaterades senast är det huvudsakligen ekonomi, ljud och ljus som kommer att beröra oss boende i Uknadalen.

Jag kan tycka att det borde räcka med en konsekvensbeskrivning av den omedelbara förändring vi kringboende står inför – samt den fysiska påverkan av naturen med unika natur-/miljöelement (fornlämningar, nyckelbiotoper, vattenflöde etcetera) som kommer att beröras.

Allt annat är känt av länsstyrelserna i respektive län.

Exploatören har lagt ner mycket tid, och pengar, i beskrivningen av känd kunskap, för att kunna bevisa att ingreppet har en liten, om ens någon, påverkan.

Om det vore sant måste man ställa sig frågan varför ”samhället” lagt alla dessa restriktioner på landsbygden om en etablering av 13 stycken 270 meter höga apparater i naturen påverkar så lite som påstås. Det haltar redan här.

”Alla som åkt igenom, vistats i eller berörts av vindkraft vet att landskapet inte är sig likt när maskinerna väl står på plats, vägar och arbetsytor runt verken etablerats, och nödvändig skog avverkats”

Wolter Stackelberg, krönikör

Landskapsbild

Alla som åkt igenom, vistats i eller berörts av vindkraft vet att landskapet inte är sig likt när maskinerna väl står på plats, vägar och arbetsytor runt verken etablerats, och nödvändig skog avverkats.

I en lång utläggning kallad ”Landskapsanalys” beskrivs landskapet, som om det vore första gången trakten beträtts av människor – lite ”Naturmorgon” i P1, typ.

Det beskrivs i termer om plats- närområde och trakt för att beskriva landskapet man vill utnyttja.

Det medges förvisso att vindkraften påverkar landskapet genom att vara ett ”nytt ” inslag, eftersom det är betydligt högre än skogen.

Det kommer att påverka ”upplevelsen” av landskapets skala och struktur, får vi lära oss.

I god ”Public-service-anda” påpekar man att människor ”uppfattar” vindkraftverk på olika sätt beroende på vilken relation man har till landskapet.

”Falsarium”

Dessa djupt filosofiska tankar, författade av konsultbolaget Sweco, stöds med kartor och förvillande fotomontage, där jag nog vågar påstå att de sistnämnda närmare är att betrakta som falsarium, kanske rent av bedrägliga.

Slutsats från Sweco: Sammanvägt bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden som måttliga.

Friluftsliv och rekreation

I området finns inga riksintressen utpekade men landskapet sägs vara påverkat av skogsbruk. Området används för rekreation och ”vardagligt friluftsliv” så som bär- och svampplockning samt jakt – vilket är sånt som vi gör på landsbygden, i ”vår” miljö. Om ni inte visste det. Att själva dalen är extremt vacker, riksintresse, med naturreservat och vandringsleder mittemot den tänkta vindkraftsetableringen nämns förvisso. Då andra sidan dalen ligger utanför ”området” är det inget att bry sig om, verkar de tycka.

Slutsats från Sweco: Sammanvägt bedöms de negativa konsekvenserna för friluftsliv och rekreation bli små eftersom tillgängligheten inte påverkas annat än under byggtiden samt att effekterna begränsa till att vara främst lokala och till viss del visuella effekter i delar av det omgivande landskapet där friluftslivet är högre.

Naturmiljö

Här tar man upp påverkan bedömda utifrån biologisk mångfald för enskilda arter och ekosystemet som helhet. Här beskriver man i ambitiösa ordalag hur man inventerat lövsumpskog, död ved och mossiga träd.

Slutsats från Sweco: Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för naturmiljö vara små.

Fågel

Fåglar är naturligtvis ett problem för dessa monstermaskiner som sveper cirka 2 hektar (1 hektar = 10 000 m2, 100×100 meter eller 2 fotbollsplaner). Självklart kommer fåglar som kretsar över dalen och dess omgivningar att lida skada. Åker du genom dalen visar sig nästan alltid örn, såväl havs- som kungsörn. Några bon har man inte ”hittat”, vilket borde väcka frågan var de bor och hur de tar sig till ”jobbet”. Pendlar de? Även här vet naturligtvis Sweco bättre än vi som bor här. Som slutkläm efter beskrivning av inventeringar med tabeller på korsen och tvärsen, en del till och med maskerat för utomstående läsare, drar Sweco följande slutsats: Sammantaget görs bedömningen att bevarandestatus på populationsnivå inte kommer att påverkas negativt för någon av de noterade arterna i området. Totalt sett bedöms konsekvenserna på fåglar bli små.

Fladdermus

Fladdermöss far runt på kvällar och nätter. Få vet hur de ser ut och än färre vet hur många olika varianter det finns. Enligt en tabell som beskriver gjorda inventeringar finns det 13 olika sorters fladdermöss. De kommer naturligtvis att lida skada när de kommer in i den ena två hektars svepytan efter den andra. Frågan är inte OM utan NÄR de skall stryka med. Det tycker inte Sweco, som drar följande slutsats:

Sammantaget görs bedömningen att varken bevarandestatus eller populationsnivå kommer påverkas negativt för någon av de noterade arterna i området. Totalt sett bedöms konsekvenserna för fladdermöss bli små.

Kulturmiljö

Det här är något man säger sig utrett mycket ordentligt, på tre sidor. Vi som lever i Uknadalens kulturmiljö är väl medvetna om vår miljö som vårdats på bästa möjliga sätt i generationer. Inte sällan blir vi hindrade i utvecklingen av våra verksamheter och fastigheter med hänvisning till fornlämningar eller stenhögar. Exploatören säger sig vilja värna kulturmiljön genom att ”I de fall det inte bedöms geotekniskt och ekonomiskt möjligt att undvika skada på övrig kulturhistorisk lämning ska ett borttagande föregås av dialog med länsstyrelsen” – vilket inte en markägare/kulturmiljövårdare kan göra. Och så dras den vid det här laget välkända slutsatsen:

Sammantaget bedöms vindindustrin ge små till måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön.

”Grisen sminkas i fina ordalag”

Vatten och strandskydd

Allt vatten rinner utför som bekant. I det här fallet österut, där det hamnar i Uknadalen, för fortsatt färd ut i havet via Storån och Storsjön. I det tänkta områdets västra del rinner vattnet i Loftaån, via Gamleby, ut i havet. Strandskyddet är ett problem, särskilt för oss där det finns mycket sjöar och vattendrag, men låg efterfrågan på byggnation. Annat är det i Stockholms skärgård, med hög efterfrågan och ont om strandnära mark, där i praktiken strandskyddet avskaffats för den som har råd. Med vindkraften uppstår efterfrågan i och med att vägar, kabelgravar och kanske till och med verk som kan komma inom strandskyddzonen. Vid andra etableringar av vindkraft har man sett flagranta övergrepp på vattenföringen med dräneringar, utfyllnader etcetera. Grisen sminkas i fina ordalag, så som till exempel ”vandrande fisk skulle kunna återfinnas i bäckar inom utredningsområdet”, vilket skulle kunna påverkas av anläggningsarbeten. Jaha. Och vad blir slutsatsen, tror ni?

Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna bli små.

Boendemiljö och människors hälsa

Det här är nyckelfrågan och vi börjar närma oss pudelns kärna. Människor kommer att bo bland gigantiska monster och kommer att påverkas mer än inget – en del mycket, en del lite. Hur det upplevs är måhända subjektivt och skiljer sig från individ till individ. Mycket insiktsfullt börjar man med att ”effekter som lokalt kan upplevas som olägenheter och påverka människors boendemiljö och hälsa inkluderar de ljud, skuggor och ljus som genereras av vindkraftverk”.

Ljud

Vi får lära oss att det ljud som alstras huvudsakligen är aerodynamiskt, det vill säga det swishande ljud som uppstår när vingarna rör sig. Här har man satt en gräns på 40 dB(A), vid yttervägg. Det är ett ljud vi kan höra med de hörselorgan vi utrustats med. Värre är dock det lågfrekventa ljudet som går igenom allt och kan förstärkas inomhus, i synnerhet i trähus, och göra en vistelse outhärdlig. Här gör man det enkelt för sig genom att hänvisa till Folkhälsomyndigheten, som påstår att så länge man inte överstiger 40 dB(A) är det ingen risk för lågfrekvent buller inomhus. Nonsens säger flertalet experter. Det här med ljud är ett stort och ytterst komplext problem som man inte blir av med om verken kommer på plats. Det sägs att klagomål skall följas upp och åtgärdas men det finns få, om ens något fall, där så gjorts. Frågan är om det går att åtgärda. Antagligen inte.

Skuggor

Självklart är det gravt irriterande med skuggor som sveper över tomten vare sig det är i morgon- eller kvällssol. Skuggning borde inte vara möjlig eftersom det är en tydlig indikation på att verket står för nära en bostad.

”Här kommer vi till ett riktigt aber för vindindustrin, som de gärna sopar under mattan”

Hinderljus

Här kommer vi till ett riktigt aber för vindindustrin, som de gärna sopar under mattan. Alla verk har en röd blinkande lampa i toppen. I en samling av verk, som i detta fall, har man ett intensivt blinkande vitt ljus i toppen av de verk som står i ytterkanten av vindkraftsanläggningen. Det här vita ljuset vill man prata om som ett ljus man kan skärma av neråt, varvid resten far upp i himmelen, vilket sällan är fallet. I väderlek med låg molnbas lyser hela himmelen upp i ett blinkande ”diskoinferno”, vilket är näst intill omöjligt att freda sig emot. Det finns inga lösningar på detta problem. Efter långa skrivningar som skall övertyga länsstyrelse och boende om att deras boendemiljö blir opåverkad drar Sweco följande slutsats: Konsekvenserna på boendemiljö och människors hälsa bedöms bli lokala och under byggnation tillfälliga. Inga rekommenderade riktvärden kommer att överskridas. Konsekvenserna bedöms därmed bli små.

Risker

Slutligen berörs riskerna med vindkraft, som naturligtvis tonas ner. Vi vet av erfarenhet att vingar går av, verk viker sig och bränder som inte går att släcka uppstår. I huset på toppen av verket är det flera kubikmeter olja som rinner ut i naturen vid ett haveri. Sweco bedömer sannolikheten för olycka som liten ”a la Tage Danielsson”. Självklart förtjänar detta en djupare analys. Sweco drar följande slutsats: Olyckor och föroreningsskador i samband med vindkraft är sällsynta. Med tanke på storleken och placeringen av vindkraftsanläggningen anses risken för olyckor vara låg. Samma bedömning gäller för översvämning i området, både som kan påverka och påverkas av vindparken. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftsanläggningen* medföra obetydliga konsekvenser avseende risker och säkerhet för människa och miljö.

”Människors ekonomi slås i spillror”

Vad pratar man inte om i MKBn?

Ekonomin! Människors ekonomi slås i spillror i och med värdeminskning av fastigheter, som innebär att gjorda amorteringar (besparingar) i ett slag blir värdelösa och upptagande av nya lån omöjliggörs. Denna värdeminskning är ett faktum från den dag det blir känt att området intresserat en vindkraftsexploatrör. I MKBn säger man att detta ”avgränsats bort”, men i enlighet med gällande fastighetsrätt får en fastighet inte driva en verksamhet som påverkar en annan fastighet. Om så sker skall det ersättas. Jämför med stadsbon som flyttar till landet och klagar på dålig lukt från grannens kor. * vindpark är i förekommande fall utbytt mot vindkraftsanläggning.

”Summan av obetydliga konsekvenser kan bli outhärdligt!”

Har vi lärt oss något?

– Vilken tur vi har som bor i denna unika miljö som verkar stå pall för det mesta.

– Vilken tur att vi är vi och inte kommer att påverkas av den största miljöförstöring man kan drabbas av.

– Lita aldrig på en konsult vars uppdrag är att hjälpa en exploatör att förstöra naturmiljöer.

– Lita aldrig på en exploatör som har mage att profitera på andra människors livsvillkor.

– Summan av ”obetydliga” konsekvenser kan bli outhärdligt!

– Vaksamhet är en dygd

– försvar av vårt landskap en annan!

Såja, nu har ni fått er dust av det här.

Nu ser vi se framtiden an.

Tack för a Du läste!

Genrebild: Peter A Rosén