LÄNET
”Region Kalmar län ser ut att göra ett ekonomiskt överskott för året. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med hela 219 miljoner kronor”, skriver Länsunionen i ett pressmeddelande på torsdagen.
Det visar regionens senaste delårsrapport.
På en rad andra områden går utvecklingen åt rätt håll: exempelvis har fler invånare fått en fast läkarkontakt, användningen av digitala tjänster har ökat kraftigt under pandemin och sjukvårdens tillgängligheten står sig väl i jämförelser med andra regioner.
”Pekar åt rätt håll”
– Resultaten pekar åt rätt håll. Trots pandemin har regionen lyckats ge invånarna en mycket god sjukvård och service. Vi är stolta över vad medarbetarna har åstadkommit. De är värda uppmärksamhet och vår samt invånarnas tacksamhet, säger Angelica Katsanidou (S), regionstyrelsens ordförande.
Regionens delårsrapport visar att prognosen för helåret är 219 miljoner i överskott. Det motsvarar 2,5 procent och därmed når regionen med råge sitt överskottsmål som är 2 procent. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med hela 2019 miljoner kronor.
– Det har varit svårt att förutse den ekonomiska utvecklingen. För oss har fokus i första hand varit att klara av pandemin och säkerställa ett bra omhändertagande. Trots detta har den ekonomiska utvecklingen gått mer positivt än väntat. En god ekonomi är grunden för en fungerande sjukvård, säger Angelica Katsanidou (S), regionstyrelsens ordförande.
Delårsrapporten visar också att andelen invånare som har en fast läkarkontakt ökat från 67 procent i januari 2020 till 76 procent i augusti 2020.
”Viktigt”
– Utvecklingen går åt rätt håll. Fast läkarkontakt är viktigt för patienten och en god vårdkvalitet. Kontinuitet är en fråga både om trygghet för den enskilde men också att nå bästa möjliga effekt vid behandlingar, säger Christer Jonsson (C), regionråd.
Delårsrapporten visar också att fler kontaktar hälso- och sjukvården på andra sätt än fysiska besök. Pandemin har lett till en snabb utveckling av de digitala tjänsterna. Exempelvis har användning av behandlingsplattformen på 1177.se ökat för internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) och för hemmonitorering vid kronisk sjukdom.
”Ökat ordentligt”
– Den digitala vården har ökat ordentligt, vilket är fantastiskt bra. Det är väl i stort sett den enda positiva effekten av pandemin, säger Johanna Wyckman (L), regionråd (översta bilden).
Vidare står sig Kalmar läns resultat i tillgänglighetsmätningar väl vid jämförelser även om färre invånare har sökt sig till hälso- och sjukvården under pågående pandemin och många planerade besök och operationer har behövts skjutas upp. 88 procent av patienterna i Kalmar län har till och med augusti fått en tid till operation eller behandling inom 90 dagar. Delårsrapporten visar också att länet har landets lägsta andel av trycksår, endast 4 procent av inneliggande patienter.
– Tillgängligheten fortsätter att vara ett profilområde för vår region. Här ligger vi bra till, men pandemin har inneburit uppskjuten vård som vården nu behöver börja beta av, säger Christer Jonsson.
På miljöområdet går utvecklingen också åt rätt håll. Koldioxidutsläppen har fortsatta att minska och målet om 60 procent reduktion till 2030 är på god väg att uppnås. Region Kalmar län har minskat koldioxidutsläppen med 59 procent sedan 2012, vilket innebär att målet 60 procent reduktion till 2030 i princip är uppfyllt.
– Reduktionen kommer bland annat ifrån övergång till fjärrvärme, fossilbränslefri busstrafik, installation av destruktionsanläggning för lustgas, samt minskade utsläpp från tjänsteresor med bil, säger Johanna Wyckman.
”Engagerar oss”
Region Kalmar län är vidare en attraktiv arbetsplats som erbjuder utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Ur ett nationellt perspektiv är medarbetarengagemanget högt och ett fortsatt fokus ligger på friska arbetsplatser med målsättning om en minskad sjukfrånvaro. Efter vårens uppgång av sjuktalen har sjukfrånvaron börjat gå nedåt igen och ligger i augusti på liknande nivå som tidigare år. Därtill har arbetet med erbjudande om heltid har fortsatt. Andelen medarbetare som har heltid som grundtjänst ökar kontinuerligt och ligger nu på 87 procent.
– Heltidsfrågan engagerar oss. Den är viktig både för oss som arbetsgivare men framför allt ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Angelica Katsanidou.
TEXT & FOTO
PETER A ROSÉN
Chefredaktör & ansvarig utgivare
