Lantbrukarna upplever att lönsamheten har försämrats

Lantbrukarna upplever att lönsamheten har försämrats

2020-10-22 0 av Oskarshamns-Nytt


LÄNET

Lantbrukarnas upplevda lönsamhet minskar – trots ökad försäljning.

Det visar årets Lantbruksbarometer.

Under coronapandemin har det blivit stort fokus på Sveriges självförsörjning och den inhemska livsmedels- och foderproduktionen har lyfts upp som samhällsviktig. För att nå målet med livsmedelsstrategin och trygga landets livsmedelsförsörjning behöver det politiska regelverket vara tydligt och långsiktigt. Annars finns det risk att lantbruksföretagare inte vågar satsa på investeringar som kan ge dem en stabil och god lönsamhet.

Lantbruket som bransch har klarat sig bra under coronapandemin – och försäljningen av svenska matvaror har ökat.

Däremot har pandemin väckt frågor om hur trygg den svenska livsmedelsförsörjningen egentligen är.

Samtidigt kommer EU:s jordbruksbudget att sänkas, vilket kan få stor negativ effekt på lantbrukets lönsamhet, enligt höstens Lantbruksbarometer från Ludvig & CO, Swedbank och Sparbankerna.

En tredjedel av lantbrukarna, 33 procent, svarar att deras resultat skulle minska med mer än 20 procent. Bland nötköttsproducenterna ger 43 procent samma svar.

Små marginaler

– Detta vittnar om att marginalerna är små i lantbruket. Det är redan en ansträngd bransch som har svårt att locka unga att satsa. Även om sänkningen inte kommer med en gång kan konsekvensen ändå bli att fler slutar som lantbrukare eller att de som tänkt ta över familjegården väljer att göra annat, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Politisk långsiktighet och resurser att förverkliga livsmedelsstrategin är avgörande.

Årets svenska skörd var generellt sett bra och försäljningen av svenska jordbruksvaror har ökat i spåren av coronapandemin. Trots det upplever nu fler lantbrukare en sämre lönsamhet än både i vårens mätning och prognosen förra hösten. Nu är lönsamhetsindex minus 9, i våras minus 1 och fjolårets prognos var minus 5. – En tolkning av resultatet är att pandemin lyft frågan om målen med den svenska livsmedelsstrategin till 2030, med extra fokus på svensk produktion, för att trygga försörjningen i kristider. Behovet av tydliga riktlinjer och stabil och god lönsamhet för svenskt lantbruk är viktigare än någonsin för att skapa förutsättning för investeringsvilja och tillväxt som behövs för att nå målet, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk, Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult).

Bättre likviditet för de flesta lantbrukarna och fortsatt starkt förtroende för branschen

I årets mätning uppger färre att deras likviditet är dålig, 16 procent, jämfört med 19 procent för ett år sedan men det finns stora variationer. Bland grisköttsproducenterna uppger 19 procent att de har en dålig likviditet medan 56 procent uppger att den är god. Samtidigt som likviditeten förbättrats har även en majoritet av konsumenterna, 65 procent, förtroende för branschen. – Det är mycket positivt för lantbrukarna att förtroendet för dem är fortsatt starkt och vi ser också en växande trend för närproducerat bland konsumenter. Fortsätter den trenden kommer det att gynna svenskt lantbruk på sikt. Men ekvationen att det ska vara en god affär och realistiska förutsättningar att driva lantbruksföretag i hela Sverige även i framtiden måste gå ihop, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Ladda ner Lantbruksbarometern via, Ludvig & Co:s hemsida:  https://ludvig.se/pressrum/#/

Insikter från Lantbruksbarometern höst 2020

  •  Trots fortsatt och ökande efterfrågan på svenska jordbruksprodukter och en, generellt sett, stor skörd med god kvalitet under 2020 upplever lantbrukarna att lönsamheten försämrats.
  • En sänkning av EU:s framtida jordbruksbudget kommer få negativa konsekvenser på svenskt lantbruk och därmed Sveriges möjligheter till en ökad självförsörjning.
  • Svenska konsumenter har ett fortsatt starkt förtroende för svenskt lantbruk.
  • Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, har förbättrats.

Tips till Sveriges lantbrukare

  • Följ regelbundet upp din verksamhet och ha koll på kassaflödet.
  • Gör löpande åtgärder för att minska risken för sårbarheten i företaget. Till exempel dikning och trygga vattenförsörjningen för att möta väder- och klimatförändringar.
  • Följ politiska händelser, till exempel brexit, EU:s långtidsbudget och gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP).
  • Se över det egna skyddsnätet vad gäller försäkringar, pension och generationsskiften.
  • Ha en löpande dialog med leverantörer, banker och rådgivare.
  • Följ marknaden, använd ditt nätverk och var lyhörd för nya konsumtionsmönster och behov för att fånga nya affärsmöjligheter. En växande trend är till exempel förädling och gårdshandel, inte minst digitalt.

Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har kommit ut sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 33:e helårsupplagan.

Två frågor gällande lantbrukarnas syn på lönsamheten ställs sedan 2012 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Höst. På uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna intervjuar Sifo årligen 1000 lantbrukare under januari och 500 under september. Intervjuerna för den här rapporten gjordes 9–22 september 2020. Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern 2020 har bestått av Per Skargren och Karin Nilsson, Ludvig & Co samt Ulf Möller och Erik Engelbrekts, Swedbank.

FOTO

PETER A ROSÉN