MISTERHULT

I Misterhultsbygdens intressegrupp finns det en påtaglig oro för att majoritetspartierna i Oskarshamns kommun – Socialdemokraterna och Moderaterna – kommer att strunta i att återöppna Ängsbacken på äldreboendet Hultgården, i Misterhult, och därmed blunda för folkomröstningsresultatet i frågan.

Eva Holm, Mette Munter och Edvard Dunge är stridslystna efter att ha läst vad kommunalrådet Lucas Lodge (M) sa till ON den 28 mars.

Under ON:s samtal med trion på måndagen fick undertecknad en känsla av att Dackeupproret 2.0 kan vara under uppsegling – eller något åt det hållet i alla fall – 480 år efter Dackeupproret 1.0, som är Sveriges största inbördeskrig genom tiderna.

Något inbördeskrig i bokstavlig mening vill givetvis ingen ha – men räkna med ett ordentligt buller.

Ett Misterhultsbuller.

Frihetshjälten Nils Dacke, som ledde kampen mot rikets förtryckarpolitik, och tyrannen Gustav Vasa, rikets dåvarande kung, var huvudpersoner under ovannämnda uppror, som slutade med att monarken vann tack vare inhyrda legoknektar från utlandet.

Den här gången heter upprorsledarna alltså Eva Holm, Mette Munter och Edvard Dunge.

Och med en kampvilja som ligger i paritet med Nils Dackes, så kommer en långt.

Frågan är om maktapparaten vinner även den här gången?

Tveksamt.

Upprorsidan vinner. Det är mitt tips.

”Hyreskostnaderna är låga på Hultgården, eftersom kommunen äger det boendet”

Mette Munter

– Det jag reagerade mest på, var att Lucas Lodge sa att ”driften är den stora kostnaden”. Skillnaden mellan investerings- och driftkostnad är ju att driftkostnader har du oavsett var de äldre bor. Det enda som kan skilja lite grand är hyreskostnaderna – och hyreskostnaderna är låga på Hultgården, eftersom kommunen äger det boendet. Personal måste de ha oavsett var de äldre bor, säger Mette Munter.

– I dag får kommunen betala stora summor till Region Kalmar län, på grund av att kommunen inte kan ta hand om dem som är färdigbehandlade på sjukhuset. Den kostnaden låg på 4,5 miljoner kronor förra året, 2022. Den kostnaden borde jämföras med driftkostnaden för Hultgården, säger Edvard Dunge.

Cirka 9 miljoner kronor.

Så mycket kommer det att kosta, i en engångskostnad, att återöppna Ängsbacken, enligt Lucas Lodge.

Trion i Misterhultsbygden tror inte på den prisuppgiften.

– Där har de i alla fall inte ansträngt sig för att spara in på något, säger Edvard Dunge.

Kommunen pekar på att den är tvungen att investera i sprinklersystem och brandceller, med mera.

Ett eventuellt återöppnande räknas som en nyöppning av ett boende.

– Det är nedlagt en gång – och då blir det dyrare att öppna upp det igen. Det kostar mer än jag trodde att det skulle göra, sa Lucas Lodge till ON.

Men ambitionen är att återöppna Ängsbacken, eller?

– Först måste vi se vad det kommer att kosta, så att vi vet att vi har utrymme för att öppna det, svarade Lucas Lodge, som berättade att de åtta lägenheterna på Ängsbacken i sådana fall kommer att förvandlas till sex stycken vid ett återöppnande.

Det är kopplat till behovet av gemensamhetsytor.

Men Socialdemokraterna och Moderaterna har inte med ett återöppnande av Ängsbacken i budgetförslaget för nästkommande år.

– Däremot har socialnämnden fått en utökad ram – och det är ju driften som är den stora kostnaden, sa Lucas Lodge.

– Driften ligger på cirka 8,9 miljoner kronor per år.

– Men driftkostnaden spelar egentligen ingen roll. Det är inte dyrare att ha ett boende här, jämfört med Hantverksgatan i Oskarshamn. Och på Hantverksgatan är hyreskostnaden högre, säger Mette Munter.

Den intilliggande Charlottagården, som numera heter Hultgårdsvägen 7, återöppnades i mitten av augusti förra året.

Det finns ett folkomröstningsresultat. Det är svårt att komma runt det, med tanke på att majoritetspartierna har lovat att följa folkviljan (en majoritet röstade för att Charlottagården och Hultgården ska återöppnas).

– Ja, gör man inte det, så är det faktiskt ett löftesbrott, säger Mette Munter.

Det blir svårt att ta bort ett boende med tanke på kön till särskilt boende i kommunen…

– Ja, under hösten var det mellan 48 och 52 personer i kön – och nu, på sistone, har mellan 38 och 42 personer stått i kön, säger Eva Holm.

– Kön borde ligga på mellan 15 och 20 personer – det vore optimalt, konstaterar Mette Munter.

Samtidigt pekar det mot ett minus på 30 miljoner kronor i år, för socialnämndens verksamheter, om inga åtgärder vidtas. Hur ser ni på det?

– Ja, men de planerar ju att bygga ett nytt boende inne i stan. Och det behövs säkert också. De flesta i kommunen bor ju faktiskt i stan – och då ska merparten av boendeplatserna finnas där. Men Misterhultsbygden utgör en stor del av kommunens yta – så det är helt galet att lägga ned ett boende i den nordligaste delen av kommunen. De brukar säga att inga äldre söker äldreboendeplats här – men då tittar de på vilka som har sökt från Misterhults by. Så räknade man förut. Så Eva och jag som bor ute på landsorten räknas ju inte över huvud taget. Sedan får man inte glömma arbetstillfällena för dem som bor i Misterhultsbygden. Det är ju lika långt att åka åt andra hållet, säger Mette Munter.

Eva Holm, Mette Munter och Edvard Dunge undrar hur kommunens äldreomsorgsplan ser ut.

”Hur tänker de?”

Eva Holm

– Vårt önskemål är att kommunen visar upp den. Hur tänker de? Vi har också reagerat på den befintliga ritningen över en eventuell ombyggnad av Hultgården, säger Eva Holm.

– På plan ett, där seniorboendet ligger, på Hultgården har man ritat in ett personalrum i det som i dag är vardagsrum hos en boende, som bor i en nyrestaurerad lägenhet sedan en månad tillbaka. Hur har de tänkt? Och på plan två tar man de två finaste rummen och gör om dem till tvättrum, alltså tvättstuga och skölj. Det är lekmannanivå på förslaget, säger hon.

– Ja, och det finns ju faktiskt lokaler i källaren också – som man skulle kunna använda till sådana här saker. Det här förslaget som man har plockat fram är amatörmässigt, inflikar Mette Munter.

”Om man nu misstänker att kommunen medvetet försöker förhala alltihop, så finns det förstås en tanke med att ta fram en bedrövligt dålig utredning”

Edvard Dunge

Edvard Dunge fyller i.

– Om man nu misstänker att kommunen medvetet försöker förhala alltihop, så finns det förstås en tanke med att ta fram en bedrövligt dålig utredning. Den här är för dålig för att man ska kunna fatta ett beslut med den som grund. De kommer att få göra om den – och då går det två månader till. Sedan kommer sommaren – och då är vi snart framme vid hösten, utan att något beslut har tagits.

– Ja, bygga en arena för cirka en halv miljard kronor – det kan man göra, men återöppnandet av boendena i Misterhult krävde en skattehöjning, säger Mette Munter, som befarar att majoritetspartierna inte tänker återöppna Hultgården över huvud taget.

– ”De där hemska människorna i Misterhultsbygden orkar väl inte så länge till”, kanske de tänker, tillägger hon.

Ja, och i det liggande förslaget förvandlas de åtta lägenheterna till sex lägenheter…

– Ja, och vi menar att om en riktig arkitekt får titta på detta, så kan man kanske hitta en lösning som innebär att man inte behöver dra ner på antalet lägenheter, säger Mette Munter.

– Att tvättrummet hamnade på plan två kommer de att försvara med att tvätten måste finnas på samma våning – men vi har andra tankar och idéer, säger Eva Holm.

– Ja, och en arkitekt känner till gällande regler, vilket gör att han eller hon kan komma med ett professionellt förslag, tillägger Mette Munter.

Eva Holm pekar dessutom på kommunens utvecklingsstrategi, där det står att ”behov av nya kommunala verksamheter, exempelvis förskole- och skolverksamheter samt boenden för äldre, ska alltid stämmas av tidigt i Oskarshamns kommuns planeringsprocesser för att åstadkomma smarta och resurseffektiva lösningar”.

Där står det också ”delaktighet – tillsammans blir det bättre”.

Och ”för att stärka känslan av samhörighet och engagemang för platsen där vi bor ska vi, när vi utvecklar och planerar vår kommun, göra det tillsammans. Detta gör vi genom att skapa dialog och delaktighet på kreativa sätt. Vi ska nå olika grupper av människor, föreningar och företag för att se till att kloka idéer och synpunkter kan användas för vårt samhälles bästa”.

Kommunen skriver vidare att ”Oskarshamns kommun ska sammanställa en varierad verktygslåda för inkluderande invånardialog som ska användas i samhällsplaneringen”.

”Transparens, lyhördhet och tydlig kommunikation ska vara kommunens ledord”, står det.

De lagstadgade placeringarna är det stora ekonomiska problemet för socialnämnden…

– Ja, men det ska inte äldrevården behöva lida för, säger Mette Munter.

Om vi sammanfattar det, så vill ni att majoritetspartierna ska följa resultatet i folkomröstningen och att de ska ta fram en bättre ritning på omändringarna inne på Hultgården…

– Ja, svarar Eva Holm.

”Vi hör inte på det örat”

Eva Holm

När jag lyssnar på politikerna, så tolkar jag innehållet mellan raderna som att de är ute efter en centralisering. Jag tror att de vill lägga ned det mesta på landsbygden. Man vill centralisera äldreomsorgen till Oskarshamn för att kunna spara pengar, via samordningsvinster.

– Absolut, men vi hör inte på det örat, säger Eva Holm.

– Det är nog helt rätt. Men vill man nå upp till 30/30-målet, 30 000 invånare i kommunen år 2030, så måste man kunna bo, verka och leva överallt i hela kommunen. Jag flyttade ner hit från Stockholm – och jag ville flytta till landet och inte till stan. Många vill ha ett attraktivt boende någonstans utanför staden, i ett litet samhälle eller verkligen ute på landet. Kommunen biter sig själv i foten, säger Mette Munter.

Eva Holm slår fast att Misterhultsbygdens intressegrupp kommer att kämpa på – ”ända in i kaklet”.

”Blir det inte av, så är det ett tydligt löftesbrott”

Mette Munter

– Vi tänker inte ge upp. Vi är så stridslystna nu att vi planerar för en demonstration, säger Eva Holm.

– Ja, vi kommer att fortsätta att kämpa. Blir det inte av, så är det ett tydligt löftesbrott. Kan man inte lita på sina kommunpolitiker, så blir man mörkrädd, lovar Mette Munter.

– Vi känner en stark oro, eftersom politikerna hanterar frågan på det här sättet. Politikerföraktet ökar när man ser sådana här saker, tillägger hon.

Gör om – gör rätt, som det heter…

– Ja, gör om och gör rätt – och gör det på ett förtroendeingivande sätt. Det är jätteviktigt. Det finns inte många människor som tror på dem längre, säger Eva Holm.

– Jag gjorde en överslagsräkning hemma vid köksbordet. I Solstadström, Mörtfors, Misterhult, Flivik, Adriansnäs och Klintemåla bor det totalt ungefär 200 människor, året runt. Ett 70-tal av dem är över 70 år, berättar hon.

– Det är en ganska hög siffra. Nu har vi fått en nytändning. Vi hoppas att kommunen kommer att lyssna på oss, tillägger Eva Holm.

Mette Munter konstaterar att kämparna i Misterhultsbygden har legat lite lågt under en period.

– Och det beror på att vi faktiskt trodde på det de sa. När det visar sig att det inte tycks bli som de sa så, ja, då är det dags för Dackeupproret 2.0, säger hon.