ANNONS

Tända ljus vid strömavbrott
Foto: Freepik

Regeringsbeslut förvärrade energikrisen: Senfärdigt, kortsiktigt och dåliga konsekvensanalyser

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

ENERGIKRISEN

I veckan presenterade den Statliga Riksrevisionen sin rapport kring de energipolitiska beslut som tagits av regeringarna under de senaste 22 åren. Riksrevisionen anser att tidigare regeringars beslut har varit kortsiktiga och dåligt underbyggda och således lett till dyrare el och värme än nödvändigt.

Energipolitiska beslut som regeringar tagit under de senaste 22 åren får hård kritik i Riksrevisionens rapport. Flera beslut har varit kortsiktiga och dåligt underbyggda och kan ha förvärrat krisen på energimarknaden.

“Man har agerat senfärdigt, i vissa fall kortsiktigt, och med dåliga konsekvensanalyser, det är den kortfattade kärnan av det vi säger”, säger Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen till Sveriges Radio.

Bristande kunskap

Riksrevisionen menar att regeringarna genomgående inte tagit reda på konsekvenserna innan beslut har tagits. Det går som en röd tråd genom samtliga beslut.

“…det har gjort att man haft bristande kunskap om hur elsystemet påverkas av de här besluten”, säger Johannes Österström som har lett granskningen.

Fyra kärnkraftverk lades ner

Ett exempel som Riksrevisionen lyfter fram i rapporten är beslutet som statsminister Stefan Löfvens S+MP-regering tog 2015 om att höja effektskatten på svensk kärnkraft. Några månader senare fattades beslut om att lägga ner fyra kärnkraftverk i Sverige.

Hösten 2014 varnade Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg om konsekvenserna för att höja effektskatten men det gjordes alltså inte.

Riksrevisionens rekommendationer till den sittande regeringen är att “göra konsekvensanalyser inför viktiga beslut som beaktar hela elsystemet och att man gör det på ett långsiktigt sätt”, skriver Sveriges Radio.

De fem energipolitiska beslut som granskats:

  1. Höjningen av effektskatten 2015
  2. Elcertifikatssystemet från 2003 till idag
  3. Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
  4. Avfallsförbränningsskatten 2020
  5. Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag.
Flygbild över kärnkraftverken på Simpevarpsön
“Under 2015 fattade OKGs dåvarande majoritetsägare beslut om en förtida stängning av Oskarshamn 1 (O1) och Oskarshamn 2 (O2). Beslutet innebar att O2, som vid tidpunkten för beslutet befann sig mitt i ett moderniseringsprojekt, inte skulle återstarta samt att O1 skulle tas ur drift vid halvårsskiftet 2017”, skriver OKG på sin hemsida. Foto: OKG AB

FAKTA / SVERIGES REGERING

Följande regeringspartier och statsministrar har suttit vid makten under de perioder som Riksrevisionen har granskat de energipolitiska besluten:

1996-2006 Socialdemokraterna med statsminister Göran Persson (S)

2006-2014 Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna & Kristdemokraterna med statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

2014-2021 Socialdemokraterna & Miljöpartiet med statsminister Stefan Löfven (S)

2021-2022 Socialdemokraterna med statsminister Magdalena Andersson (S)

2022- Moderaterna, Kristdemokraterna & Liberalerna med statsminister Ulf Kristersson (M)

Foto: Freepik

+1
18
+1
1
+1
1
+1
1
+1
1
+1
9

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS