SÖNDAGSKRÖNIKAN
Sista söndagen på semestern.
Och det känns helt okej.
Ingenting ger mig en sån skön känsla av struktur och rutin som att arbeta.
”Schemalagd tid och förutsägbarhet har sin charm”
Caroline Andersson, lokalvårdare och krönikör
Schemalagd tid och förutsägbarhet har sin charm.
Det är jag inte ensam om att tycka.
Suck av lättnad
Jag behöver inte gå längre än till min fyrbenta sambo.
Efter våra veckor på Öland drog han en djup suck av lättnad när han åter kunde kissa i sina bekanta kvarter för att sedan somna gott i husses säng.
Borta bra, men hemma bäst.
Själv tillbringade jag ytterligare en vecka på annan ort.
Hemma hos min mor blev jag bortskämd med god mat och hembakta bullar.
Träffade systrar och syskonbarn och besökte min fars grav.
Gick på loppis och fick min mors katt på fall med ost som mitt hemliga vapen.
Och saknade mina hushållsbestyr.
Ja, jag är tydligen beroende av mitt hem och mina rutiner visade det sig.
”Härliga dammtussar”
När jag äntligen kom hem och på allvar fick ta itu med det som lämnats till sitt öde på midsommardagen jublade jag i mitt inre.
Åh, härliga dammtussar under sängen och högar av smutstvätt i badrummet!
Uttorkade krukväxter som tacksamt tog emot en skvätt vatten.
Reklam att gå igenom och återvinna.
Lyckan visste inga gränser när jag fick fylla diskmaskinen och rasta hunden.
”Fyrtioåtta veckor till nästa sommarsemester och då blir det i huvudsak en hemester”
Och imorgon är årets semester till ända.
Slut på sovmorgnar och dagar som brer ut sig framför en utan ett enda måste i sikte.
Ingen mer press på att njuta och ta tillvara på varje ledig dag.
Fyrtioåtta veckor till nästa sommarsemester och då blir det i huvudsak en hemester.
Vardag igen
Fyra veckor att göra allt eller inget för att sedan åter träda in i vardagslunken och kunna förutse vad som ska hända nästa dag.
Imorgon är en annan dag och den är en vardag.
En dag att komma hem och koppla av efter slit och släp.
Och kanske hitta uppslag till nästa veckas krönika.
Den som lever och läser får se.
