LÄNET
Moderaterna i Region Kalmar län vill utreda möjligheterna för etablering av osteoporosmottagning.
Det skriver partiet i ett pressmeddelande.
”Ungefär hälften av kvinnorna i Sverige och en fjärdedel av männen beräknas drabbas av en benskörhetsrelaterad fraktur under sin livstid. Varje år inträffar ungefär 124 000 sådana frakturer i Sverige. Dessa frakturer kräver ofta långvarig vård och leder till sämre livskvalitet för patienterna. Det kostar också mycket pengar för samhället, och kostnaderna förväntas öka med nästan 30 procent fram till 2030”, konstaterar Moderaterna.
”Etablerad frakturkedja”
”För att bättre upptäcka personer som tillhör riskgruppen och ge dem rätt utredning och behandling, rekommenderas att utveckla så kallade frakturkedjor. Dessa ska se till att patienter som visar tecken på benskörhet får rätt bedömning och behandling. Tyvärr är det lågt antal patienter i Sverige som får fortsatt medicinsk behandling efter att ha fått en benskörhetsrelaterad fraktur. Mellan 2018 och 2020 fick endast 8–17 procent av kvinnorna och 5–9 procent av männen sådan behandling. Och det har visat sig finnas stora regionala skillnader vad gäller andelen patienter som behandlas med läkemedel mot benskörhet, det vill säga osteoporosläkemedel”, skriver partiet.
– Det som utmärker de regioner som förskriver störst mängd osteoporosläkemedel är att de har en etablerad frakturkedja via ett strukturerat vårdprogram, osteoporosmottagningar eller frakturkoordinatorer. I Region Kalmar län finns ett vårdprogram för benskörhet som uppdaterades i oktober 2023. I denna finns riktlinjer för utredning och behandling, men det saknas en sammanhållen frakturkedja med frakturkoordinatorer, säger Robin Hanzl (M).
– Enligt den senaste utvärderingen från Socialstyrelsen, som utfördes under hösten 2023 och som bedömer hur väl regionerna följer de nationella riktlinjerna för vården av benskörhet, har antalet personer som drabbas av ytterligare en fraktur bara minskat marginellt jämfört med den föregående utvärderingen som gjordes för tio år sedan, säger Monica Ljungdahl (M).
”Inte acceptabelt”
– Det är en ganska stor grupp patienter som vi talar om här, det är inte acceptabelt att det har skett så få förbättringar inom området under de senaste tio åren. Dessutom ligger Sverige dåligt till när man gör internationella jämförelser. Det är uppenbart att vi måste agera, säger Sven Sparavec (M).
– En åtgärd som kan förbättra situationen för flera av dessa patienter är att införa frakturkoordinatorer, vilket skulle möjliggöra en samordnad vård för patienterna genom hela vårdförloppet. Något som Region Kalmar län i dagsläget inte erbjuder. Därför har vi inom Moderaterna lämnat in ett förslag om att undersöka möjligheterna att införa en sådan sammanhållen frakturkedja, säger Lennart Hellström (M).
– Att bifalla denna motion vore en mycket effektiv åtgärd för att på ett effektivt sätt få en bättre folkhälsa i vårt län, med färre som drabbas av benskörhet och undvikbara frakturer. Detta är också en oerhört viktig kvinnofråga, då detta drabbar ungefär hälften av kvinnorna, så kan vi inte ha det, säger Malin Sjölander (M).
Här är motionen i sin helhet:
MOTION
Regionfullmäktige Kalmar län
Osteoporosmottagning/osteoporoskoordinatörer
Omkring hälften av alla kvinnor och 25 procent av männen beräknas drabbas av en benskörhetsfraktur under sin livstid. Årligen sker cirka 124 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Frakturerna leder ofta till långa efterföljande vårdbehov och försämrad livskvalitet för patienterna. Samtidigt genererar det miljardkostnader för vård och omsorg, som beräknas öka med närmare 30 procent till år 2030. Sverige har dessutom ett av de högsta incidenstalen för höftfrakturer i Europa, med över 16 000 fall per år.
Enligt rekommendationer från Läkemedelsverket för sekundärprevention av benskörhetsfrakturer ska postmenopausala kvinnor och män över 50 år som drabbats av en benskörhetsfraktur utredas och läkemedelsbehandling skall alltid övervägas. Vid de allvarligaste frakturerna, framför allt höftfraktur och kotfraktur, kan medicinsk behandling sättas in direkt. Farmakologisk behandling för sekundär frakturprevention har visat sig effektivt minska risken för nya frakturer. Analyser och kliniska studier har visat att läkemedel som bisfosfonater minskar kotfrakturer hos menopausala kvinnor med osteoporos med 40–70 procent och höftfrakturer med 40–50 procent.
För att öka möjligheterna att upptäcka riskgrupper och erbjuda utredning och behandling finns en stark rekommendation om utveckling av så kallade frakturkedjor. Målet med dessa är att säkerställa att patienter med kliniska tecken på osteoporos får lämplig utvärdering och behandling. I Sverige är andelen patienter som får sekundär frakturprevention efter benskörhetsfraktur tyvärr alltför låg. Mellan år 2018 och 2020 fick 8–17 procent av kvinnorna och 5–9 procent av männen sekundär farmakologisk profylax efter en benskörhetsfraktur.
I en nyligen genomförd studie fann man att det föreligger betydande skillnader mellan regionerna, både vad gäller mängden receptförskrivna osteoporosläkemedel totalt sett till personer äldre än 70 år och dess utveckling över tid. De regioner som förskriver störst mängd osteoporosläkemedel ligger på ca 25 DDD (definierad dygnsdos) per år och invånare 70 år och äldre. I Region Kalmar län förskrivs ca 20 DDD per år för denna åldersgrupp.
Det som utmärker de regioner som förskriver störst mängd osteoporosläkemedel är att de har en etablerad frakturkedja via ett strukturerat vårdprogram, osteoporosmottagningar och/eller frakturkoordinatorer. I Region Kalmar län finns ett vårdprogram för osteoporos som uppdaterades i oktober 2023. I denna finns riktlinjer för utredning och behandling, men det saknas en sammanhållen frakturkedja med frakturkoordinatorer. Enligt den senaste utvärderingen från Socialstyrelsen, som utfördes under hösten 2023 och som bedömer hur väl regionerna följer de nationella riktlinjerna för vården av osteoporos, har antalet personer som drabbas av ytterligare en fraktur bara minskat marginellt jämfört med den föregående utvärderingen som gjordes för tio år sedan.
Ofta tar det lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en diagnos av sjukdomen kan ställas och rätt behandling kan ges, och det är stora regionala skillnader mellan hur lång tid det tar. En åtgärd som rekommenderas är att varje region inrättar så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten under hela vårdkedjan. I dag finns funktionen bara i 14 av 21 regioner.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi
Att hälso- och sjukvårdsdirektören och primärvårdsdirektören får i uppdrag
att utreda möjligheterna för att etablera en sammanhållen frakturkedja med frakturkoordinatorer för patienter med benskörhetsfrakturer.
Lennart Hellström Malin Sjölander
Monica Ljungdahl Sven Sparavec
Robin Hanzl
Genrebild: Freepik
