SVERIGE
Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sämre köpkraft eller sociala och psykologiska svårigheter. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin årsrapport om Folkhälsan i Sverige för 2023.
Bristande ekonomiska resurser har betydelse för hälsan på flera sätt. Dels kan en sämre köpkraft leda till brist på nödvändigheter såsom mat och tryggt boende, dels finns det sociala och psykologiska svårigheter som är förknippade med ekonomisk utsatthet.
Oro för ekonomin
Oro för ekonomin kan till exempel påverka hälsan negativt. Bristande ekonomiska resurser kan också vara förknippade med svårigheter att delta i samhället på samma sätt som andra, och kan därmed innebära en risk för social exkludering. Sämre ekonomi ger även ger sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.
”Sambandet mellan inkomster och hälsa är väl belagt i såväl svensk som internationell forskning och i de flesta sammanhang betraktas det som en av de viktigaste faktorerna för skillnader i hälsa”, skriver Folkhälsomyndigheten i en kommentar om årsrapporten Folkhälsan i Sverige från 2023.
Knappa marginaler
Erfarenheter från tidigare ekonomisk kriser visar att vid kriser är det de som har en sämre position på arbetsmarknaden brukar påverkas först. Det kan vara de med låg utbildning, som lever på ekonomiskt bistånd, unga, utlandsfödda eller de med fysisk eller psykisk ohälsa. Men också grupper som ensamstående föräldrar – och då särskilt mammor – som försörjer barn på en lön.
”Ett av de folkhälsopolitiska målområdena handlar om inkomster och försörjningsmöjligheter och fokusområden för arbetet inom detta målområde är fördelning av inkomster i befolkningen och ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet”, skriver Folkhälsomyndigheten.
Överskuldsatta mår sämre
Bristande ekonomiska resurser, som innefattar såväl låg inkomst som låg ekonomisk standard i relation till resten av befolkningen, kan alltså ha betydelse för hälsan. Bland förklaringarna till det finns både faktorer som faktiska materiella förhållanden, men också psykosociala faktorer som oro, stress och social isolering kopplat till dålig ekonomi.
Hur länge en individ har låg inkomst kan också ha betydelse för hur stora hälsokonsekvenserna blir; varaktighet kan därför vara en viktig aspekt. En ekonomiskt utsatt situation kan också hänga ihop med stora skulder, som i sig kan förvärra den ekonomiska situationen ytterligare och även leda till brist på kontroll. Överskuldsatta mår ofta sämre än andra, samtidigt som det kan vara svårt att avgöra i vilken utsträckning som det är skuldsättningen i sig som orsakar hälsoproblemen.
Foto: Freepik
