Spökar det på Blå Jungfrun? Här är svaret

Spökar det på Blå Jungfrun? Här är svaret

2021-09-12 0 av Peter A Rosén

BLÅ JUNGFRUN

Spökar det på Blå Jungfrun?

Vi ställer frågan till egenföretagaren och konstsmeden Jens Erlandsson, som gör en hel del jobb – på uppdrag av länsstyrelsen – på den mytomspunna ön.

– Jag brukar ha en förmåga att kunna känna av hur det är på olika platser – om de är positiva eller inte. Men, nej, Jungfrun är fin. Här är det tryggt och bra. Det har inte varit obehagligt här över huvud taget. Det är en trevlig ö och en väldigt fin plats, svarar han.

Jens Erlandsson. Foto: Peter A Rosén

Jens Erlandsson, som är född och uppvuxen i Borgholm, berättar att han är ”småskrockfull”.

Att ta med sig stenar från Blå Jungfrun, som bevisligen många andra har gjort, finns inte på kartan för hans del.

”Jag har inte gått i labyrinten här på ön. Jag tänker att jag väntar med det tills jag är klar med jobbet som ska utföras här”

JENS ERLANDSSON, EGENFÖRETAGARE SOM JOBBAR PÅ ÖN

– Och jag har inte gått i labyrinten här på ön. Jag tänker att jag väntar med det tills jag är klar med jobbet som ska utföras här. Däremot har jag fått med mig borrmjöl härifrån – men, nej, jag har inte drabbats av några hemskheter. Inte än i alla fall, säger han och ler.

Blå Jungfrun. Foto: Peter A Rosén

Men du måste ha hört ett antal historier om Jungfrun under uppväxttiden på Öland?

– Ja, jag har hört många historier. Min morsa – som var vakt på Blå Jungfrun under en period på 80-talet – bor i skogen alldeles nedanför slottsruinen, mellan Borgholm och Solliden, så man har ju bland annat hört den där berättelsen om prinsessan som dränkte sig i jungfrubrunnen och flöt upp här ute.

Jens Erlandsson och hans medhjälpare sätter exempelvis upp nya räcken runt vandringsleden på Blå Jungfrun.

– Vi är mellan två och fyra stycken som jobbar. Vi påbörjade arbetet 2019. 2020 blev det inget. Det blåste för mycket under för lång tid. Vi får inte vara här under turistsäsongen. Det innebär att fönstret är öppet innan och efter. I våras var vi här under sex veckor i följd. Just nu är vi två som arbetar. Förhoppningsvis kan vi vara kvar och jobba september ut – om vädret tillåter.

”Läskigare och läskigare”

– Det blir läskigare och läskigare att åka hem ju närmare oktober man kommer.

Vad är det bästa med ön, tycker du?

–  Att den är öde. Du är väldigt nära naturen här. Samtidigt är det ett naturligt habitat för mig, i och med att jag är född och uppvuxen i skogen. Därför blir jag lite hemmablind. Det är en sak att vara här som besökare och gå en tur. Då är det alltid fint. Det är lite annorlunda att få vara här under flera veckor i följd och jobba. Ön kräver lite av en. Det måste man acceptera.

”När det är stilla på vattnet, då är det fantastiskt tyst här”

JENS ERLANDSSON

Tystnaden måste vara magisk på Jungfrun?

– Ja, när det är stilla på vattnet, då är det fantastiskt tyst här. Och nätterna är häftiga. Vi hade en fantastisk natt här hösten 2019. Då var det oväder både på fastlandet och på Öland. Men på Jungfrun hände ingenting. Vi satt och beskådade ovädret på varje sida av sundet. Det var fint. Men jag har inte tid att ta ledigt så mycket här ute. Det går i ett. Det gäller att bli färdig i tid, säger Jens Erlandsson, som tillverkar, formger och designar skyddsräckena.

”Väldigt dyrt”

– Tidigare har jag alltid jobbat ensam. Jag har en liten enskild firma. Här ute får jag arbeta med inhyrd personal. Det är en ny utmaning. Tio monteringstimmar på land tar mellan 30 och 40 timmar här ute, beroende på hur van man är vid att jobba i den här miljön – med båt och allt. Glömmer jag något, så blir det väldigt dyrt att åka och hämta det.

Det gäller dessutom att vara väldigt försiktig när man arbetar på Jungfrun. Hon är täckt med såplava, vilket innebär att det blir förrädiskt halt när det är vått på backen. Det räcker med lite dagg.

”Hittills har jag hållit mig på benen”

JENS ERLANDSSON

– Men hittills har jag hållit mig på benen – peppar, peppar, ta i trä, säger Jens Erlandsson, som ska göra en del jobb på ön även nästa år.

Ö-vakterna är inte här när ni arbetar?

– Nej, vi bor i vaktstugan, så de kan inte vara här när vi jobbar. Vi kan inte samsas, det finns inte platser till alla. Vi är väldigt beroende av många parametrar för att kunna få jobbet gjort. Det är inte så lätt att hitta personal heller. Det gäller att stå ut med att man inte kan duscha varje dag, att käket är enklare och att man kan bli sittande här i 14 dagar utan att komma i land. Man måste tänka på många smådetaljer – och vattendelen är viktigast, förstås.

”Nästan för bra”

– På sex veckor i våras hade vi bara tre-fyra nätter och en dag med regn. Det var nästan för bra väder, säger Jens Erlandsson och skrattar.

– Nej, men vi fick jättemycket gjort. Vädret kan annars skifta ganska fort. Nu har det dock varit ganska snällt ett tag. Sjön beter sig på ett eget sätt. Det är en fördel när det är lugnt på sjön, för då kan vi utnyttja lillbåten och köra runt och därmed slipper vi gå. Då tjänar vi både tid och energi. När vi bara är två personer som arbetar, så får man inte ta några onödiga risker. I övrigt gäller det att vara flexibel och ha lite olika lösningar i bakfickan. Vi brukar kunna reda ut det. Det är viktigt att man tänker ett par gånger innan man gör något, så att man slipper göra om det.

Arbetsmiljön är fantastisk i alla fall…

– Ja, det är en fin mix mellan det otroligt slitsamma och det jättevackra. Det är viktigt med avkoppling emellanåt.

Kerstin Arvidsson är en av guiderna på ön.

– De nya räckena är så snygga. Man ser att han är konstsmed. Han har känsla för ön – och det för han över till sitt konstsmide. Det är jätteroligt, säger hon.

Kerstin Arvidsson och Rolf Persson, kommundirektör i Oskarshamn.

Under hur lång period var du vakt på ön i år?

– I tre veckor – från midsommarveckan och två veckor därefter. Det var jättevarmt då. Det var lite tufft. Det allra svåraste var nog att få besökarna att förstå att det är så mycket tuffare att promenera på ön när det är så varmt. De flesta går mitt på dagen eller strax efter lunch, när det är som varmast. Är det soligt, så steker det på huvudet hela tiden. Det är inte säkert att man har en keps eller någon annan huvudbonad med sig, säger Kerstin Arvidsson.

Vatten och kaffe säljs inte på ön?

– Nej, och det är väldigt bra, tycker jag. För så fort det blir försäljning, så blir det skräpigt. Men man kan köpa kaffe och glass, med mera, på M/S Solkust.

M/S Solkust vid Blå Jungfrun. Foto: Peter A Rosén

Ni är några vakter samtidigt på ön?

– Ja, man är alltid två vakter. Av säkerhetsskäl måste man vara det. Men många gånger kanske delar av familjen är med också. Det är roligt. Då kan man förena nytta med nöje. Man jobbar tillsammans, säger Kerstin Arvidsson.

Läs mer om Blå Jungfrun här.

Blå Jungfrun 6 september 2021. Foto: Peter A Rosén
Dela gärna artikeln: