HÖGSBY KOMMUN

Två eller tre.

Så många grundskolor är det rimligt att Högsby kommun kan ha framgent – om inte kommunen får ett tillräckligt stort invånartillskott.

– Det underlaget har nu tjänstemännen fått i uppdrag att jobba vidare med. En risk- och konsekvensanalys ska plockas fram, säger utbildningsutskottets ordförande Heléne Danielsson (KD).

”Utifrån den verkligheten som vi lever i nu, så ser vi att vi i en framtid kommer att ha två eller tre grundskolor i kommunen”

HELÉNE DANIELSSON (KD), ORDFÖRANDE I UTBILDNINGSUTSKOTTET I HÖGSBY KOMMUN

– Utifrån den verkligheten som vi lever i nu, så ser vi att vi i en framtid kommer att ha två eller tre grundskolor i kommunen. Vi tänker långsiktigt – mellan fem och tio år framåt. Vi ska ha en skolorganisation som är hållbar.

Från och med när?

– Det har vi inte sagt något om än. Detta bör genomföras i olika steg.

Det blir inte innan valet 2022?

– Nej, det finns inte en chans att vi hinner arbeta fram en långsiktigt hållbar skolorganisation på så kort tid. Beslutet ska inte forceras fram – det finns många viktiga parametrar som man måste titta på. Sedan ska ärendet behandlas i kommunstyrelsen och fullmäktige.

”I dag har vi inte det elevantalet som vi skulle behöva ha för att kunna ha kvar alla grundskoleenheter”

– I dag har vi inte det elevantalet som vi skulle behöva ha för att kunna ha kvar alla grundskoleenheter. Sådan är verkligheten just nu. I utbildningsutskottet är vi rörande överens om att vi ska ha en likvärdig skola med god kvalitet.

– Ökar elevantalet, ja, då ändras givetvis förutsättningarna. I våras ändrades förutsättningarna när flera familjer flyttade efter ett beslut av Migrationsverket. En del kanske undrar varför inte politikerna jobbar fram en ny skolorganisation innan valet. Men för oss har inte skolorganisationen något med valet att göra. Vi vill att skolorganisationen ska vara hållbar över tid och inte så sårbar som den är nu. Det tror jag att de flesta förstår. Skolan kan inte nalla på kvaliteten för att tillfredsställa ett samhälle.

Skolan är en symbolfråga för många…

– Ja, och det ska man ha respekt för. Det kan jag också tycka. Men som ordförande i utbildningsutskottet kan jag inte ha det som den största parametern. Det är kvaliteten i skolan som är viktigast.

Det handlar även om att man vill ha en levande landsbygd…

– Ja, men vi kan inte låta eleverna bära den levande landsbygden – det måste vi vuxna hantera. Kvaliteten i skolan måste vara lika bra, oavsett var eleverna går. Vi får statsbidrag för likvärdig skola – hade vi inte fått det, så hade vi inte kunnat ha extrapedagoger på de mindre skolorna. Under 2022 får vi 7,8 miljoner kronor (cirka 13 tjänster). Under 2021 har vi haft 15,55 tjänster. Vi ska inte säga upp folk, men en del justeringar, eller rockader, blir nödvändiga. Får vi inte likvärdighetspengar i framtiden, så kommer det minsann inte att vara lätt att vara ordförande i utbildningsutskottet. Då kan vi inte ge samma förutsättningar. Likvärdighetspengarna betyder mycket för vår verksamhet – men vi kan inte utgå ifrån att vi får dem år efter år.

Jo, men många anser nog att en skola är en del av en levande landsbygd…

– Ja, men om vi exempelvis tittar på Långemåla samhälle. Där finns det inte längre någon skola. Men vad har de i stället? Jo, de har verkligen ett blomstrande samhälle. Invånarna gör mängder med saker. Därför flyttar folk till Långemåla.

Grundskolor finns i dag i Högsby (årskurs 1–9), Ruda (årskurs 1–6), Fagerhult (årskurs 1–6), Fågelfors (årskurs 1–6) och Berga (årskurs 1–3).

”Vi har tagit ett beslut om att 85 procent av pengarna från Skolmiljarden ska gå till grundskolan

Ekonomin ser positiv ut för utbildningsutskottet när det gäller det innevarande året. Totalresultatet landar på två plusmiljoner, enligt den senaste prognosen. Nyligen pekade prognosen mot ett minus på två miljoner.

– Pluset kan bli ännu större. Det beror på att vi fick särskilda pandemibidrag från staten. Vi fick 691 678 kronor från ”Skolmiljarden” (ett tillfälligt statligt stöd under 2021, som fördelas per elev) – men det är extrapengar som vi inte kommer att få under 2022. Den 14 december ska vi grotta ner oss i budgeten för det kommande året.

– Vi har tagit beslut om att 85 procent av pengarna från ”Skolmiljarden” ska gå till grundskolan – och 15 procent går till förskolan. Detta är positivt såklart – vi hade förstås inte räknat med de här pengarna när vi gjorde budgeten inför 2021.

Under måndagens fullmäktigemöte påpekade oppositionsrådet Jonas Erlandsson (S) att prognosmakeriet inom kommunens olika verksamheter måste bli bättre.

– Men jag tycker faktiskt inte att vi i utbildningsutskottet är dåliga på att göra prognoser. Verkligheten var en helt annan när vi gjorde prognosen inför det här året. Och verkligheten förändrades hela tiden, från månad till månad, på grund av olika coronarestriktioner. Ekonomin påverkas naturligtvis när man måste stänga klasser eller hela skolor. Det var inte lätt att arbeta fram en prognos. Det ska man ha respekt för. Man ska inte säga att vi var dåliga, säger Heléne Danielsson, som berättar att det finns samverkansplaner med Uppvidinge kommun när det gäller den kommunala vuxenutbildningen (Komvux).

”Det är lite stökigt och oroligt på högstadiet”

Detta var något som diskuterades på utbildningsutskottsmötet i veckan.

– Man skulle kunna kombinera svetsutbildningarna inom det industritekniska programmet – vi har en del och Uppvidinge har en del. Det finns ett stort behov av den kompetensen. Samkörningsplanerna diskuteras nu på ledningsnivå, så att man kan få den breda kompetensen som arbetsgivarna efterfrågar. Vi har stora arbetsgivare i Åseda-området. Det är på planeringsstadiet fortfarande – men vi i utbildningsutskottet ställde oss bakom en fortsatt planering kring det.

– Vi tittar också på om vi på något sätt kan få ett lärcenter i Högsby. Samtal pågår. Man kan få statsbidrag för detta.

På utbildningsutskottet pratade politikerna dessutom om tillbud och kränkande behandling på Fröviskolan i Högsby.

– Det är lite stökigt och oroligt på högstadiet. Vi har en jobbig situation där. Man har inte riktigt kommit in i reglerna som gäller när man kommer till högstadiet. Mycket händer på fritiden, som inte skolan rår över – men har man varit osams kvällen innan så följer det med till skolan dagen därpå. Det betyder dock inte att alla är stökiga, säger Heléne Danielsson.

”Jag föreslog, spontant, att vi ska ha fler vuxna som rör sig på högstadiet”

– Elevhälsan jobbar väldigt aktivt med problematiken – och man arbetar förebyggande sedan lång tid tillbaka. Framför allt i sjuan. Men en del har det väldigt jobbigt, av olika anledningar – vilket märks i skolan.

– I utbildningsutskottet hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna stärka upp situationen, med tanke på tryggheten. Alla är inte otrygga – men vi vill ha en lugn miljö.

Hur skulle ni kunna stärka upp det?

– Jag föreslog, spontant, att vi ska ha fler vuxna som rör sig på högstadiet. Och det ska vara rätt typ av vuxna, som vågar sätta ner foten och säga stopp – samtidigt som man är en bra pedagog. Det är inte så enkelt.

Ni kopplar in socialen i vissa fall, antar jag?

– Ja, och skolan kan göra mycket under skoltid. Sedan har vårdnadshavarna ett stort ansvar också.

– Och jag tror på det förebyggande arbetet. På sikt ger det resultat.

Handlar problematiken om att elever knuffar varandra och skriver elakheter i sociala medier?

– I de här fallen har man tagit med sig konflikter från helgen till skolan. Man hotar varandra.

Men det blir även fysiskt ibland?

– Ja – och vi har som policy att vi polisanmäler. Då kopplas även socialen in. Under en period kan man säga till en elev att han eller hon inte får vistas i den miljön – men hjälper det eleven i fråga? Och så kan vi inte ha det under hur lång tid som helst – vi har skolplikt i Sverige. Eleven kan heller inte studera på ett eget ställe. Det är komplext. Alla behöver hjälpas åt, säger Heléne Danielsson.

Foto: Freepik (översta bilden)

                                                                                                             ,