OSKARSHAMN
Ungsvensken Anton Liljegren Johansson får mothugg – både i en krönika och i en debattartikel.
Nu svarar han på kritiken.
ON kontaktar honom och ställer ett par frågor via e-post.
Hur ser du på kritiken som Pierre Stjernfeldt, i sin krönika, framför mot det du sa efter demonstrationen, mot Israel, i Kalmar?
”I krönikan som Pierre skrivit tar han inte upp det jag skrev i artikeln om vad jag bevittnat under demonstrationen. Det verkar som herr Stjernfeldt bara skummat igenom min kommentar om tillställningen. För om man läser hela uttalandet framgår det tydligt att deltagarna skanderade ramsor som lade skulden på judarna och Israel, för det som händer i Gaza. Något som Pierre uppenbarligen missat. Men här handlar det endast om en ramsa som sjöngs och inte hela konflikten, där gäller det i stället att kolla på helheten än små engångsföreteelser som jag hoppas ramsan på arrangemanget var. Israel-Palestinakonflikten är oerhört komplicerad och intrikat. Eftersom den är så svår blir det också nästintill omöjligt för oss i Sverige att komma med exakta lösningar – men något som jag både tror och hoppas på att vi håller med varandra om är att en tvåstatslösning är det enda rätta”, skriver Anton Liljegren Johansson.
Hur ser du på debattinlägget där Johan Karlsson med flera anklagar dig för att sprida lögner?
”Jag tycker att det är konstigt att vi båda har så olika bild av situationen – men med tanke på att vi båda är människor så kan vi ha hört fel eller missuppfattat något. Sedan är jag inte heller ute efter att svartmåla eller demonisera deras arbetsgrupp, eller någon annan förening för den delen. Men av det jag hörde var det väldigt illa, därav det uttalande jag gav till flera tidningar efter demonstrationen. Sedan när det gäller den faktiska sakfrågan så delar vi till stora delar samma bild av hur vi ska lösa det. Dock delar jag verkligen inte uppfattningen om att det är Israels fel när oskyldiga bombas på Gazaremsan. De enda som är ansvariga för det är Hamas, som aktivt väljer att gömma sig i samhällsviktig infrastruktur såsom sjukhus, skolor och dagis – där man använder civila som mänskliga sköldar. Israels armé gör så gott de kan för att förhindra att fler dör, genom att innan ett anfall varna dem som är i området och efter anfallet låta flyktingar komma ut från området”, skriver Anton Liljegren Johansson.
Foto: Privat (överst)
Chefredaktör & ansvarig utgivare
