”Centern, dogmatiskt företrädd av en numera avgången partiledare, led ett svidande nederlag i godhetens träsk”

”Centern, dogmatiskt företrädd av en numera avgången partiledare, led ett svidande nederlag i godhetens träsk”

2022-09-21 Av av Wolter Stackelberg

Annons: Smålandshamnar

KRÖNIKA

Så var det över – Puh!

I förra krönikan frågade jag mig om det var slutet eller början på slutet vi skulle erfara under veckan efter valet.

Det blev varken eller, förutom en massa spekulationer.

”Det finns ingen början eller slut på något som bara går runt”

WOLTER STACKELBERG, KRÖNIKÖR

Det finns ingen början eller slut på något som bara går runt.

Låt vara att cirklarna inte är perfekta, snarare kan det beskrivas som elliptiska formationer som snurrar runt någon tänkt mittpunkt.

Står och gapar

Inte sällan står delar av politikerskrået i ena änden och gapar på någon annan i den andra.

Om du tänker dig en punkt som rör sig i ellipsen är de snart på samma ställe som besattes av dem som begapades för en stund sedan.

Det har vi sett mycket av i årets valrörelse.

Det som var rasistiskt och i strid med alla människors lika värde för inte så länge sedan blev helt plötsligt okej några månader senare.

Jag har inget problem med att man ändrar ståndpunkt – det gör vi nog allesammans då och då – någonstans är det antagligen en del av vår utveckling.

Ohederligt

Jag tycker dock att nutida debatt där man ”kapar” motståndarnas frågor och gör det till sin egen är såväl ohederligt som oärligt.

Som väl är verkar inte svenska folket köpt trixandet fullt ut.

SD har ju varit det röda skynket under många år.

De har smetats med allsköns oklädsamma epitet genom åren, där det värsta handlat om rasism och nazism.

Under valrörelsens slutminuter dök det upp två malpåselagda ministrar som klurat på kammaren och kommit fram till att SD har kopplingar till Putin.

Några belägg för dessa påståenden presenterades naturligtvis inte och de visste att det aldrig skulle avkrävas heller.

”SD växte hur det än gapades på dem”

SD växte hur det än gapades på dem.

De förlorande har denna vecka fortsatt med antydningar om rasism, exkluderande och annat i syfte att skrämmas eller, möjligtvis, ge dem som röstat ”fel” dåligt samvete.

Vad nu det skulle hjälpa.

Men är det så enkelt?

Jag tror att det är enkelt, men inte så som de vänsterextrema (för att använda samma formuleringsteknik) tror.

Rent missnöje

Jag tror inte att de som röstat fram SD gjort det för att de är högerextremister eller rasister.

Jag tror att det handlar om rent missnöje, vilket många med mig säkert skulle hålla med om.

Skillnaden mellan missnöjda väljare och makthungriga politiker är att de sistnämnda är oförmögna att se sin egen del i missnöjet.

De är ju föremålen för missnöjet!

Dessa politiker är helt övertygade om att de befinner sig på den ”goda” sidan, med allt vad det betyder i form av genus, jämställdhet, klimat och ”grön” omställning.

De har svårt att ta in att inte alla delar den uppfattningen.

”Eftersom vi lever i ett land där yttrandefriheten är en papperstiger leder det till att många är tysta och att visa sin misstro i ett val är den enda återstående möjligheten”

Eftersom vi lever i ett land där yttrandefriheten är en papperstiger leder det till att många är tysta och att visa sin misstro i ett val är den enda återstående möjligheten.

Jag kan tänka mig att mer än ingen röstade som de gjorde bara för att ”tvåla till” den etablerade politiken.

Det är vad de som fortsätter i grottekvarnen har att förhålla sig till. Inget annat.

”Det funkade sådär”

Centern, dogmatiskt företrädd av en numera avgången partiledare, led ett svidande nederlag i godhetens träsk, mittens rike eller ”alla-vill-ha-mig-men-jag-vill-ha-ingen” – förutom makten. Det funkade sådär.

I mina trakter, landsbygd med starka centersympatier sedan urminnes tider, fick sympatisörerna nog och tycks ha lagt sin röst på SD och Moderaterna.

Ingen kan lura i mig att det skulle berott på att de plötsligt blivit rasister, nazister eller Kristerssonfantaster.

Förbannade

Nej, de har helt enkelt varit förbannade på den väg deras parti slagit in på.

Som stöd för dessa tankar tar jag det faktum att cirka 20 procent av väljarna i Danderyd röstade på Centern, vilket svårligen kan bero på att de helt plötsligt blivit landsbygdskramare.

Det kostar på att dumma sig med väljarna – det skall kosta på att dumma sig med väljarna, så det så!

Låt oss nu hoppas att det bildas en regering som kan ta tag i de stora frågorna – typ kriminalitet, energi, integration, utbildning, skola, sjukvård och försvar.

Jag vet – det är svårt, men det skadar aldrig att prova något nytt då det gamla bevisligen inte funkade.

Foto: Centerpartiet

Dela gärna artikeln: