DEBATTARTIKEL

Med häpnad läser vi artikeln ”Plastfönster får användas i Oskarshamnsbyggnad från 1890-talet” i Oskarshamns-Nytt den 7 september 2021.

Samhällsbyggnadsnämnden har beviljat byte till plastfönster i Frälsningsarméns före detta byggnad på Smedgatan 8 och vi ställer oss frågan hur detta beslut kunde fattas stick i stäv mot alla regelverk och riktlinjer, EU:s avfallshierarki, IPCC:s nya rapport, mål för cirkulär ekonomi, Plan- och bygglagen och vanligt sunt förnuft.

Dessutom är beslutet fattat mot tjänstemännens rekommendationer.

”Med vilka motiv har politikerna i samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamn fattat detta beslut?”

Med vilka motiv har politikerna i samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamn fattat detta beslut?

Ordföranden i nämnden gjorde ett häpnadsväckande grunt uttalande där hon konstaterar att ”Ingen kommer att se att det är plastfönster”.

Innebär det att hon medvetet väljer att sämre alternativ som hon tror skall gå under radarn?

Det vittnar inte om någon högre tilltro till sina väljares kunskaper.

Nya plastfönster är det sämsta alternativet för fönster, de är kortlivade i jämförelse med de befintliga träfönstren vars livscykel avbryts i förtid, plastfönstren går inte att underhålla utan måste bytas redan efter 25-35 år, de är engångsfönster.

”Skulle gynna det lokala”

De gamla fönstren kan underhållas med lokal arbetskraft hur länge som helst och är enkla att energieffektivisera.

Detta skulle gynna det lokala, småskaliga näringslivet i Oskarshamn.

”Plastfönster innehåller miljöfarliga ämnen”

STEPHAN FICKLER OCH TOMAS NYSTRÖM, SVENSKA BYGGNADSVÅRDSFÖRENINGEN

Plastfönster innehåller miljöfarliga ämnen och material och komplexa konstruktioner som är svåra att återvinna och innebär en miljöbelastning både vid tillverkning och avfallshantering.

Plastfönster är täta och ger mindre ljusinsläpp och försämrar inomhusmiljön, dyra och teknikkänsliga ventilationsanläggningar kan bli nödvändiga.

Vi listar här 10 argument för att bevara träfönster:

LIVSLÄNGDEN

Fönster med bågar och karmar av kvalitetsvirke, enkla glasrutor i bågarna och linoljebaserad färg och kitt håller i hundratals år med regelbundet underhåll.

SKÖNHETEN

Smäckra karmar, bågar och spröjsar, omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp och genomtänkta in- och utvändiga omfattningar tillfredsställer våra mänskliga behov av skönhet.

EKONOMIN

Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.

VÄRDEUTVECKLINGEN

Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.

SAMHÄLLSUTVECKLINGEN

Löpande underhållsåtgärder skapar arbetstillfällen på orten, småföretagande med skatteintäkter inom landet och minskade miljökostnader.

MILJÖN

Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga resursförbrukning, minsta möjliga användning av miljöfarliga material och minsta möjliga utsläpp av växthusgaser.

INOMHUSKLIMATET

I hus med fungerande självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för bra inomhusmiljö.

MATERIALEN

Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Fönsterhantverkare har ett etablerat återbruk av fönsterglas.

KULTURHISTORIEN

Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och därför viktig för vår och kommande generationers möjlighet att kunna förstå kulturarvet.

HÄLSAN

Fönstren får största möjliga ljusinsläpp genom smäckra fönsterbågar och poster, skiftande glas och profilerade snickerier som hjälper till att sprida ljuset i rummet.

Frälsningsarméns tidigare byggnad uppfördes på 1890-talet men byggdes om med nya tidstypiska fönster i mitten av 1900-talet.

Vid den tiden var fönster generellt fortfarande av mycket hög kvalitet och argumenten ovan gäller i högsta grad.

Svenska byggnadsvårdsföreningen uppmanar samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamn att ändra sitt beslut till förmån för huset, medborgarna och miljön.

Stephan Fickler, verksamhetsledare i Svenska byggnadsvårdsföreningen

Tomas Nyström, styrelseordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen

Foto: Kalmar länsmuseum