LÄNET
Coronakrisen och brexit i kombination skapar en stor oro på marknaden, men som efter några månader visar sig gynna vår svenska inhemska livsmedelsmarknad. Det visar prognosen för lantbrukets lönsamhet under 2020 som ökar eller har stabila resultat i jämförelse med 2019 inom driftsinriktningarna; mjölk, nötkött, gris och växtodling.
– Detta är ur marknadssynpunkt ett av de mest turbulenta åren på mycket länge. Men just svenskt lantbruk har gynnats av de förändrade förutsättningarna som bland annat lett till ökad lagerhållning av spannmål. Dessutom har restaurangbesöken minskat vilket ökat försäljningen i butik och därmed ökat efterfrågan på svenska livsmedel och kött, säger Per Skargren, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.
Speciellt pekar prognosen för lönsamheten inom växtodlingen uppåt efter den svåra torkan 2018. I stort sett hela landet har fått en god skörd både på spannmål och vall under 2020 samtidigt som prisbilden för spannmål ligger på en hög nivå. Lönsamheten i svensk gris- och nötköttsproduktion liksom svensk mjölkproduktion ligger på en stabil nivå 2020 jämfört med 2019.
”Att de svenska konsumenterna har fortsatt att välja svenska livsmedel borgar för en fortsatt stabil prisbild inför det kommande året”
PER SKARGREN, Segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co
– Att de svenska konsumenterna har fortsatt att välja svenska livsmedel borgar för en fortsatt stabil prisbild inför det kommande året. Under 2020 förväntas slaktvolymerna för gris och mjölkinvägningen att överstiga föregående årsvolymer, I oroliga tider blir livsmedels- och foderproduktionen samhällsviktiga funktioner. Det har ökat fokus på att skapa genomförandekraft för den svenska livsmedelsstrategin, säger Per Skargren.
För en hållbar svensk livsmedelsproduktion behövs en ökad långsiktig lönsamhet för att säkerställa en ökning av inhemsk produktion i linje med livsmedelsstrategin.
– Då blir det viktigt att underlätta och stimulera investeringar i svenskt lantbruk och fortsätta visa på fördelarna med svenska livsmedel utifrån hållbarhet, säkerhet och kvalitet, säger Per Skargren.
”Våra lantbrukare är duktiga företagare och har klarat sig genom många tuffa utmaningar”
PER SKARGREN
Bankerna i Sverige upplevs vara fortsatt positiva att låna ut till svenskt lantbruk. Till detta kommer att politiken kopplat stimulanser till Corona för att trygga kapitalförsörjningen och hålla nere räntorna för företagen. Det gör att förutsättningarna för investeringar för lantbruket bedöms vara goda inför 2021.
– Våra lantbrukare är duktiga företagare och har klarat sig genom många tuffa utmaningar. För att förtydliga hur det enskilda företagets förutsättning och möjligheter är det lämpligt att ta fram och arbeta efter en egen strategi som visar vägen framåt, vad som är viktigt för att skapa lönsamhet och hur planen ska genomföras och följas upp, säger Per Skargren.
Samlat resultat alla produktionsgrenar
Efter att ha gått igenom respektive produktionsgren kan vi sammanfatta utfallet för Lantbrukets Lönsamhet 2020.
Mjölk: 2019 var resultatet före avskrivningar har minskat något för 2019 till 23,5% av omsättningen jämfört med 24,7% för 2018. Prognosen för 2020 visar på ett resultat före avskrivningar minus finansnetto för samtliga mjölkföretag i förhållande till omsättningen beräknas uppgå till 23,4 % vilket är på motsvarande nivå som 2019.
Växtodling: 2019 var resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen visar ca 27,5 % för 2019 jämfört med 19,8 % 2018. Prognosen för 2020 är resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen beräknas öka med ca 5 % jämfört med 2019, från 27,5 % till 33,0 % 2020.
Gris: 2019 var resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen visar 15 % för 2019, vilket är en ökning med 1 % jämfört med 2018. Prognosen för 2020 visar på att resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen visar 15,2 % för 2020, vilket skulle vara en ökning med 0,2 % jämfört med 2019.
Nötkött: 2019 var resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen visar 23,3 %, en minskning med 3,5 procentenheter jämfört 2018. Prognosen för 2020 visar på ett resultat före avskrivningar i förhållande till omsättningen beräknas blir 25,5 % vilket innebär en förbättring med jämfört med 23,3 % 2019.
Nedanstående diagram visar att samtliga verksamhetsinriktningar behöver lyfta lönsamheten för att nå en långsiktigt hållbar nivå. Utfall 2019 samt prognos 2020.
Ökat fokus på hållbarhet
För att skapa en hållbar livsmedelsproduktion behövs en såväl ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Alla tre aspekterna behövs men för att upprätthålla en fortsatt livsmedelsproduktion behöva långsiktig ekonomisk hållbarhet. Ett enkelt mått på om svensk livsmedelsproduktion konkurrenskraftigt är om livsmedelsproduktionen ökar eller minskar totalt sett i volym och produktionsvärde.
Svenskt lantbruk behöver vara en del av en hållbar global livsmedelsproduktion och bidra till ett hållbart samhälle genom att binda kol och vara en viktig länk i en fungerande cirkulär ekonomi och kretslopp. Allt oftare kommer frågan upp att det behövs såväl en hållbar produktion som hållbar konsumtion och att Sverige behöver ta sitt ansvar för den påverkan och resursförbrukning som svensk konsumtion har oavsett om det sker i Sverige eller i ett annat land, ex genom import eller turism.
Den svenska livsmedelsstrategin är en politisk viljeinriktning om att den svenska livsmedelskedjan år 2030 är globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv. Inriktningen i livsmedelsstrategin är att produktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionen ska bli mer miljö- och klimateffektiv och det ska vara en hög standard inom djurskydd och djurhälsa, men livsmedelsstrategin beskriver att det finns stora utmaningar inom tex lönsamhet. Produktionsökningen ska svara mot konsumenternas efterfrågan, men det finns en önskan om ökad självförsörjningsgrad.
Ökat konsumentintresse för var maten kommer ifrån
I samhället finns allt mer diskussion och om vad man ska äta och varför och många gånger är åsikterna olika mellan olika konsumentgrupper. För vissa är dieten en del av en värdering, livsstil och gemenskap. I dessa trender finns såväl hot som möjligheter. Trenden går mot att skapa välbefinnande men även bidra till att förbättra världen genom sitt konsumentansvar. Allt fler konsumenter anser att bra mat kan ha ett högre pris. Det finns behov av att förtydliga hur olika livsmedel påverkar klimat och hälsa och det är viktigt att fortsätta att förtydliga hur de svenska livsmedel skiljer sig från andra länders produktion. Det är stor skillnad på ”kött” och ”kött” och även att det behöver bli tydligare att kunna jämföra miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelstryggheten mellan exempelvis svensk mjölk- och köttproduktion och importerad avokado eller mandelmjölk.
Rapporten Lantbrukets Lönsamhet görs årsvis och baseras på verkliga företags resultat som följs för driftsinriktningarna inom växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Siffrorna bearbetas i en kalkylmodell där hänsyn tas till aktuell och prognostiserad omvärldsinformation från Jordbruksverket, OECD/FAO, IMF, Rabobank, USDA, med flera Resultaten redovisas som värden på svenska medelgårdar.
FOTO
PETER A ROSÉN
