Tips på helt coronasäker aktivitet i Oskarshamn

Tips på helt coronasäker aktivitet i Oskarshamn

2021-04-10 0 av Peter A Rosén




 

OSKARSHAMN

Här kommer ett tips på en helt coronasäker – och ytterst trivsam – aktivitet:

Röjningsarbete i hårt vackra och härliga Hycklinge Hage.

På lördagsförmiddagen åker Oskarshamns-Nytt ut till den underbara hagen, som ligger några kilometer nordväst om stadsdelen Rödsle i Oskarshamn.

Fyra personer röjer för fullt i hagen.

Rune Laneborg är arbetsledare.

Rune Laneborg.

”Det är skoj och berikande att komma ut en sådan här vårdag och röja och se blommorna växa”

RUNE LANEBORG

– Det är skoj och berikande att komma ut en sådan här vårdag och röja och se blommorna växa.

Han berättar att det är Hycklinge Hage-kommittén i Döderhults Naturskyddsförening som har hand om det hela – och fyra röjningstillfällen bokas in varje år, två på våren och två på hösten.

Lördagens pass är det första gruppasset för året.

Fler behövs

– Vi är tio personer i kommittén. Men vi blir äldre och äldre och alla orkar inte längre vara med och jobba. Vi skulle behöva få in fler krafter. Förr om åren var vi drygt 20 personer som arbetade med hagmarksröjningen. Men tiden räcker inte till i dag. Ungdomarna har ofta familj och barn – och gamla föräldrar – samt andra aktiviteter och båt, husvagn och stuga.

Röjningsarbete pågår.

– Naturskyddsföreningen har mellan 700 och 800 medlemmar – men många är stödmedlemmar. Och alla har alltid något att göra, säger Rune Laneborg, som själv har gått och röjt i hagen vid ett tiotal tillfällen under hösten och våren.

– Jag tycker att det är ganska roligt att komma ut, tillägger han.

Rune Laneborg ser med oro på framtiden – med tanke på hur svårt det är att locka ungdomar till föreningen.

Kommunen äger marken – men röjningsansvaret ligger helt och hållet på föreningen.

”Många promenerar i området”

Något öronmärkt röjningsbidrag betalas inte ut – tanken är att det kommunala föreningsbidraget ska räcka även till detta.

– Många är ute och promenerar i området – men alla känner inte till att det till stora delar är ideella krafter som håller det öppet, säger Rune Laneborg.

Populärt promenadstråk.

En arrendator och hans djur har också bidragit.

– Han hade djur här varje år. Förra året lade han dock av. Men en annan person kan tänka sig att släppa in ett antal ungdjur här i sommar. Ett nytt stängsel ska sättas upp innan dess. Det nuvarande är för dåligt.

Rune Laneborg konstaterar att naturen skulle ta över snabbt om djuren och röjningen lyste med sin frånvaro.

– Missar man ett år, så märks det direkt.

För ungefär 50 år sedan fanns det diskussioner om att låta hagen förvandlas till en skog.

Men naturvännerna, med Styrbjörn Ejneby i spetsen, kämpade för att hagen skulle få vara kvar.

Och den striden vann de.

Naturskyddsföreningen har sparat en oröjd ruta i hagen – för att visa vad som händer om man lämnar den åt sitt öde.

Den oröjda rutan.

Två gårdar

Redan för drygt 300 år sedan fanns Hycklinge Hage med på en karta.

På den tiden var den uppdelad i ett flertal småskiften.

Lilla Hycklinge bestod då av två gårdar.

På den gamla kartan fanns det två byggnader utsatta – en i bortre delen (mot kärret) och en i mitten av hagen.

”Den största nyttan har troligtvis varit i att producera bete. En tid kring 1950-talet var hagen stadd i stark igenväxning på grund av betningens upphörande. Arbetet med att återställa hagen pågår sedan flera år. Syftet är att till slut återskapa det beteslandskap som fanns omkring år 1900. Dock kommer vi att behålla ett mera slutet trädskikt än som fanns vid den tiden”, står det på informationstavlan vid det som i dag är Hycklinge Hages naturvårdsområde.

Hamlade träd.

Hagen sträcker sig över cirka tolv hektar.

”Den kuperade terrängen ger hagen en särskild prägel. Våta kärrmarker och höga bergiga partier binds samman med mjuka sluttningar.”

”En ny folkrörelse”

Det är björkarna som dominerar bland träden – men här finns även gamla hamlade lindar, ekar, aspar och alar.

Det är inte konstigt att det är ett populärt strövområde.

Det är sannerligen en rogivande miljö.

– Men om vi ska kunna ha kvar ha den här typen av landskap, så krävs det nog en ny folkrörelse. EU-bidragen till bönderna räcker inte. Bönderna är för få, säger Nils-Erik Norrby, som är med och hjälper till med röjningsarbetet i Hycklinge Hage (han gör comeback efter ett uppehåll på ungefär 15 år).

”Hycklinge Hage påminner oss om hur det kan ha sett ut innan dess. Här bevaras gamla tiders landskap”

NILS-ERIK NORRBY

Oskarshamnaren Nils-Erik Norrby, som har bott på Gotland under flera år och numera bor i Lomma, berättar att det bara är 400–500 år sedan granen började dominera i vårt landskap.

– Hycklinge Hage påminner oss om hur det kan ha sett ut innan dess. Här bevaras gamla tiders landskap.

Nils-Erik Norrby.

Men hagen har inte alltid fungerat som betesmark, betonar han.

– Här låg den gamla åkermarken – som brukades med lättare redskap.

”För att överleva”

– Ja, förr tog man vara på all mark som det gick att odla på – för att överleva, helt enkelt, inflikar Rune Laneborg.

Dalgångarna var havsvikar för länge sedan – och utgrävningar som gjorts tyder på att man hade betesdjur i området redan under bronsåldern, konstaterar Nils-Erik Norrby.

– Då var alltihop en skärgård. Det har nog funnits människor här, som har jagat och fiskat, så länge man har kunnat bo i området, säger han.

Nils-Erik Norrby berättar också att vi hade ett varmare klimat under bronsåldern – och att dagens Hycklinge Hage kan påminna om hur det såg ut då.

– Då, på bronsåldern, var det lind, ek, bok, hassel och andra som dominerade.

FOTO

PETER A ROSÉN

En härlig miljö att arbeta i.
Rune Laneborg.