KAGGEMÅLA

– Jag har ett brinnande intresse för barns och ungdomars uppväxt- och levnadsvillkor. Och då menar jag även barn och ungdomar med funktionsvariationer. De ska kunna leva ett värdigt liv. De ska inte behöva stå med kepsen i handen och be om något. Vill man åka och bada, så ska man kunna ta sig till badet, även om man har rullator eller rullstol – utan att behöva be någon om hjälp. Danmark är så långt framme när det gäller detta. Sverige är så långt efter, säger Heléne Danielsson (KD), som är ordförande i utbildningsutskottet i Högsby kommun.

Vi gör en rejäl sommarintervju med henne.

Hon berättar bland annat att hon har varit och tittat på hur handikappanpassningen fungerar i Danmark.

”Dörrarna går åt rätt håll”

HELÉNE DANIELSSON (KD), ORDFÖRANDE I UTBILDNINGSUTSKOTTET I HÖGSBY KOMMUN

– Man har ett annat tänk där. Dörrarna går åt rätt håll. Men i Sverige har man inte tänkt till. Du och jag kan drabbas av något när som helst. Har jag en synnedsättning, så ska jag kunna ta mig fram i en affär utan att behöva gå in i korgar som står i vägen, exempelvis. Men det tänket finns inte i Sverige, säger Heléne Danielsson, som tipsar om ett antal tillgänglighetsfilmer om ombytta roller som Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) har gjort. De finns på Youtube och du hittar dem här.

”Ger honom en hjälm”

– Det är så läckert att se. De har byggt ett kontorslandskap enbart för dem som sitter i rullstol – och så kommer det en lång person, som inte sitter i rullstol, och söker jobb på arbetsplatsen i fråga. Han slår hela tiden i huvudet. Då säger de att han kan få ett hjälpmedel – och ger honom en hjälm. Det är talande. Man får sig en tankeställare. Sedan har man med sig det i bakhuvudet. Vi måste ha en miljö runtomkring oss där människor kan fungera.

Hur vill du beskriva dig själv som politiker?

– Man kan nog tycka att jag är väldigt bestämd. Men jag analyserar och lyssnar in och tar beslut som är grundade på fakta. Jag tar inte beslut som är kopplade till känslor.

Och hur vill du beskriva dig själv som privatperson?

– Hjälpsam och engagerad. Jag tänker nog mer på andra än på mig själv – på gott och ont ibland. Jag är väldigt engagerad i mitt arbete också – som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Oskarshamn. Jag jobbar med rehabilitering – jag hjälper människor tillbaka till arbetslivet.

”Jag är väldigt glad över att vi fick igenom en handikappanpassad badbrygga vid Gösjön, exempelvis”

– Det handlar om att ge förutsättningar. Jag brukar säga att det inte är personen med funktionsvariation i sig som har ett funktionshinder – det är omgivningen som hindrar en från att vara den man är. Där behöver man underlätta. Det har jag jobbat jättemycket med – även inom kommunen.

”LSS är en viktig fråga”

– Jag är väldigt glad över att vi fick igenom en handikappanpassad badbrygga vid Gösjön, exempelvis. Tillgängligheten till kommunhuset är också viktig – att man faktiskt kan ta sig dit. Och inte bara med rullstol. Utan även om man har en syn- eller hörselnedsättning. Kommunen ska vara tillgänglig. Jag minns att jag gick i gång när de gjorde höga trottoarkanter på Storgatan i Högsby. Trottoarkanterna gjorde det svårt för dem med nedsatt syn eller försämrad balans, exempelvis.

– LSS är också en fråga som jag brinner för enormt mycket, berättar Heléne Danielsson.

Kan det vara en av förklaringarna till att Kristdemokraterna är förhållandevis starka i Högsby kommun? Ni fick drygt 9 procent senast, i fullmäktigevalet 2018 (och 11,6 procent i Heléne Danielssons hemmadistrikt Berga, som därmed är Kristdemokraternas starkaste fäste i kommunen).

– Jag tror att det beror på att vi enträget har jobbat med de här frågorna. Vi släpper dem inte. Vi brinner för dem. Vi engagerar oss även utanför politiken – i föreningsliv och inom olika organisationer, för att få till förbättringar.

Har ni legat kring 9–10 procent i fullmäktigevalet under många år?

– Vi förlorade något mandat för några val sedan – men i Högsby kommun har vi legat ganska stabilt. Valresultaten har inte hoppat upp och ner så mycket.

Ni har tre mandat i fullmäktige – siktar ni på fler hösten 2022?

– Ja, jag hoppas på två mandat till, säger Heléne Danielsson.

Valresultat, 2018, fullmäktige, Högsby kommun:

Socialdemokraterna 32,95 procent

Sverigedemokraterna 22,41

Centerpartiet 20,11

Moderaterna 10,93

Kristdemokraterna 9,02

Vänsterpartiet 3,35

Miljöpartiet 0,58

Liberalerna 0,44

FI 0,17

Övriga 0,06

Mandatfördelningen:

Socialdemokraterna 12 (- 1)

Sverigedemokraterna 8 (+ 2)

Centerpartiet 7 (- 1)

Moderaterna 4 (+ 1)

Kristdemokraterna 3 (oförändrat)

Vänsterpartiet 1 (oförändrat)

Miljöpartiet 0 (- 1)

Sverigedemokraterna är kanske ett bekymmer för samtliga partier. De är stora i Högsby kommun. Hur ska ni göra för att ta röster därifrån?

– För mig är inte Sverigedemokraterna ett bekymmer. Under många år betecknades Kristdemokraterna som ett bekymmer för alla andra. Jag tycker i stället att man ska titta på vad varje parti gör – och man ska ta reda på vad de vill göra. Sedan får man jämföra partierna innan man tar sitt beslut. Jag hoppas, och tror, att människor sätter sig in i frågorna. Vad vill jag med vår kommun? Hur vill jag ha det? Vilka förespråkar detta? Vad har de gjort tidigare? Det är viktiga frågor.

Om Kristdemokraterna hade fått bestämma själva – vilken typ av kommun hade vi fått se då?

– Då hade vi fått se mer framåtanda när det gäller både företagande och skola och äldreomsorg. Det som är grundläggande för en kommuns överlevnad måste göras väldigt bra. Skattepengarna ska användas på ett effektivt sätt. Har man budget och pengar över till extravaganser, så är det en bonus. Men vi kan inte bygga hela verksamheten på bonusgrejerna. Och vi kan inte bygga en verksamhet på att vi ska få statsbidrag. Det är så nyckfullt. Vi vet inget om statsbidragen. Vi har blivit lovade pengar som sedan har dragits undan. Vi måste ha en verksamhet som vi kan bära. Sedan får vi göra fler saker inom verksamheterna med statsbidragen.

Kommunikationerna är också avgörande för en landsbygdskommun som Högsby, konstaterar Heléne Danielsson.

– Merparten av Sveriges kommuner är små eller medelstora. Men regeringen bedriver en bil- och landsbygdsfientlig politik. Det kostar skjortan att tanka. Det är dessutom en familjefientlig politik. Hur ska man kunna bo på landet? Familjen måste kanske ha två bilar, men man har inte råd att köra sina barn när de ska i väg på olika aktiviteter. Turismen drabbas också.

Sverige har inte ens en renodlad landsbygdsminister för närvarande…

– Nej, det är väldigt talande. Jag är glad över att Kristdemokraterna går fram som ett landsbygdsparti. Landsbygden behövs. Vi behöver våra jord- och skogsbruk. Det får inte vara så krångligt och svårt att de yngre generationerna inte kan ta över gårdarna.

”Man kan inte se städerna som normen för allting”

Är det inte svårt för Kristdemokraterna att konkurrera med Centerpartiet när det kommer till landsbygdsfrågorna – med tanke på att Centern, åtminstone historiskt, betraktas som det stora landsbygdspartiet?

– Nej, jag tycker inte det – med tanke på politiken som Centern för på riksnivå. Den är utformad utifrån ett storstadsperspektiv. Man kan inte se städerna som normen för allting. Man måste vidga perspektiven. Större delen av Sverige består av landsbygd. Och vanligt folk måste kunna bo på landsbygden – utan alla dessa svårigheter.

”Bor i en gråzon”

– Ta bara det här med mobiltelefonin och bredbandet. Vi bor i en gråzon, vilket gör att vi måste sitta på en viss plats för att få täckning när vi ska ringa. Vi bor i ett gränsland mellan olika master. Det är flera i Kalmar län som bor i gråzoner. Och bredband, ja, det blir för dyrt att dra fram till väldigt få hushåll.

Vilken fråga är viktigast just nu för Kristdemokraterna på lokal nivå?

– Våra barns och ungdomars uppväxtmiljö. Framför allt nu när man ser att fler och fler drabbas av psykisk ohälsa.

Vad kan ni som kommunpolitiker göra när det gäller den problematiken?

– Vi ska fortsätta jobba förebyggande. Att man har vuxna omkring sig som man har förtroende för och som man kan få stöd och hjälp av, det är väldigt viktigt. Jag är jättestolt över elevhälsan i vår kommun. Och samarbetet mellan skola och socialtjänsten/familjecentralen är mycket viktigt. Det gäller att tänka utifrån individerna i fråga – och hjälpas åt på bästa sätt.

Ni satsar mycket på elevhälsan?

– Ja, den är viktig och vi har byggt ut den under åren. Samtidigt gäller det att hitta en balans – i och med att vi har en krympande folkmängd och en krympande budget i kommunen.

Hur ser du på samarbetet inom den borgerliga alliansen i Högsby kommun (Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna)?

– Jag tycker att samarbetet, över huvud taget, fungerar bra med representanter från alla partier. Vi samtalar med varandra på ett bra sätt. Vi har dock inte haft jättemycket samarbete med Vänsterpartiet, i och med att de inte är med så ofta på mötena.

Vill du fortsätta som förtroendevald även efter valet 2022?

– Ja, jag är tillgänglig – men hälsan är avgörande. Sedan handlar det om hur andra tycker att jag har skött mig, svarar Heléne Danielsson.

Hur länge har du varit aktiv inom politiken?

– Jag har varit politiskt aktiv sedan jag var 18–19 år. Jag engagerade mig kort efter att jag hade kommit till Högsby kommun. Det var kopplat till att jag även hade fackliga förtroendeuppdrag. Jag jobbade som dagbarnvårdare på den tiden – och då fanns det inga avtal över huvud taget. Det var nyckfullt. När barnvagnar skulle köpas in, så tyckte de att man skulle göra det själv som anställd. Då började jag engagera mig både fackligt och politiskt. För att få till en förändring.

Hur kommer det sig att du valde Kristdemokraterna (eller Kristen Demokratisk Samling, KDS, som partiet hette då)?

– Det handlade om familjepolitiken och framför allt om att man utgår ifrån den enskilda människan. Att man sätter människan först. Sedan ska allt det andra formas kring människan – inte tvärtom, att människan ska formas i ett system. Man ska utgå ifrån subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån, reds. anm.). Den var myntad redan då, när jag var 20 år. Och det handlade om att man ska ta besluten där de hör hemma.

”Rör det sig om beslut som kan tas hemma vid köksbordet, så ska de tas där”

– Rör det sig om beslut som kan tas hemma vid köksbordet, så ska de tas där. Då ska inte politiker lägga sig i. Politiker ska ha det övergripande ansvaret – och sedan ska man ha en tilltro till människorna och lita på att de faktiskt kan ta beslut själva.

KDS var ett ganska litet parti för 40 år sedan, åtminstone på riksplanet. Du funderade aldrig på något annat parti?

– Jag tog reda på vad de olika partierna stod för – och KDS-politiken tilltalade mig. Och det har inte förändrats på något sätt under årens lopp. Och för mig som lokalpolitiker har det alltid varit lätt att få kontakt med partiets riks- och landstings/regionpolitiker. Ingen gör sig större än någon annan. Det gillar jag.

”Lika mycket värda”

– För mig är alla människor lika mycket värda – de som inte har någon utbildning är lika mycket värda som dem med akademisk utbildning. Jag sätter dem bredvid varandra – i stället för att rangordna dem på höjden. En lokalvårdare är värd lika mycket som en jurist.

– Juristen kan inte fungera på kontoret om inte lokalvården fungerar. Alla människor behövs. Detta finns i Kristdemokraternas värdegrund.

Vilket var ditt allra första förtroendeuppdrag inom politiken?

– Jag blev ordförande i dåvarande konsumentnämnden i Högsby kommun för cirka 40 år sedan. Förr hade man många fler nämnder. Den politiska organisationen var uppbyggd på ett annat sätt på den tiden.

– Det var naturligtvis en utmaning att som småbarnsförälder ha ett sådant uppdrag. Men jag har alltid gillat att engagera mig.

När fullmäktige öppnades efter valet 2018 var Heléne Danielsson ålderspresident i och med att hon var den som hade varit med längst.

– Det är inget att eftertrakta. Men till och från engagerar man sig mer – och under vissa perioder engagerar man sig inte lika mycket. Det beror på hur det ser ut runtomkring, med jobb och annat, säger Heléne Danielsson, som även var ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Högsby kommun under en handfull år på 90-talet.

Hur blir det med skolorna i Högsby kommun? Kommer alla att vara kvar?

– Vi återupptar utredningen som vi fick lägga ned när vi fick ett inflöde av elever 2015. Vi gick från att ha skolor med ett krympande antal elever till skolor som var överfyllda – vilket ledde till att vi var tvungna att skaffa moduler.

– Inom utbildningsutskottet pratar vi om att vi ska ha en långsiktig och hållbar skolorganisation – inte någon nyckfull, beroende på politik.

– I våras försvann 60 elever i ett slag. Elevantalet på en skola skulle i stort sett halveras. En skolorganisation kan inte vara anpassad till sådana nyckfullheter. Det går inte att ändra på en skolorganisation från en termin till en annan. Man måste ha en långsiktighet, så att behöriga lärare vill vara på skolan. Om skolorna är för små, så ska en eller två lärare ha hand om allting. Och det är ingen bra arbetsmiljö för dem.

Det låter som att ni blir tvungna att lägga ned någonstans?

– Nej, jag vet inte om vi blir tvungna. Det senaste jag hörde innan jag gick på semester var att det hade flyttat in några familjer igen. När vi har vårt första möte i utbildningsutskottet i september så får vi se hur läget är när det gäller elevantal.

– Vi måste på något sätt ha en skolorganisation som är hållbar över tid, oavsett vilka partier som styr.

När kan ett skarpt beslut fattas?

– Det är svårt att säga. Fortsätter pandemin i höst så kan vi inte lägga något fokus på det. Pandemin har tagit ett helt år av verksamheten, kan man säga.

Inget beslut innan valet när det gäller den nya skolorganisationen, eller?

–  Det är svårt att säga. Det är inget självändamål att stressa fram ett beslut. Man måste ha tid på sig om man ska kunna göra det på ett bra sätt. Men att vi måste göra något, ja, det står helt klart. Som det ser ut nu, så finns det ingen annan möjlighet. Vi klarar inte av svängningarna. Det räcker att ett par familjer flyttar, så slår det oerhört mycket.

”Vi vill att det ska vara kvalitet på undervisningen och att eleverna ska kunna konkurrera på lika villkor. Att lokalerna ska vara på ett visst ställe är inte avgörande för oss”

Du och Kristdemokraterna – har ni någon egen åsikt i frågan?

– Vi vill att det ska vara kvalitet på undervisningen och att eleverna ska kunna konkurrera på lika villkor. Att lokalerna ska vara på ett visst ställe är inte avgörande för oss.

– Även små skolor kan erbjuda kvalitet. Men vi sätter kvaliteten i undervisningen främst. Och med kvalitet menar vi också att eleverna ska ha möjligheten att välja olika saker och ha möjlighet att ha skolkamrater i samma åldrar, med mera. Skolgången är en stor del av barnens och ungdomarnas uppväxt.

Det blir mycket känslor om ni väljer att lägga ned en eller flera skolor…

– Det borde bli känslor om man har sina barn i en skola där man inte räcker till som lärare, för att kunna ge dem den kvaliteten som de har rätt att få. En liten skola har mellan 100 och 150 elever, enligt Skolverkets definition. Flera av våra skolor är inte där.

Det kan vara jobbigt att gå in i valrörelsen nästa år med ett förslag om att lägga ned en eller flera skolor…

– Ja, men samtidigt kan man inte gå in i en valrörelse och lova en massa saker som man vet att man inte kan hålla.

”Oerhört viktigt”

– Vi har barnomsorgen också. Den ska vara god och välfungerande. Det är oerhört viktigt. Det är avgörande för att föräldrarna ska kunna åka i väg till sina arbeten och känna sig trygga. Vi kristdemokrater har sagt att grupperna inom barnomsorgen inte ska vara så stora att personalen inte hinner se barnen, säger Heléne Danielsson, som själv har jobbat som barnskötare.

– Jag vet att man inte räcker till hur mycket man än vill. Det räcker att ett barn ramlar och slår sig, så går personal åt till det. Då är det lätt att någon annan inte blir sedd. Vi måste ha en välfungerande barnomsorg – men det ska vara effektivt också.

Det finns förskolor på alla större ställen i kommunen: Berga, Fågelfors, Fagerhult, Högsby, Ruda och Långemåla.

–  Barnantalet på förskolorna har ökat. Vi har även privat förskola. Det är bra att föräldrarna kan välja. Däremot har vi inte längre några dagbarnvårdare i vår kommun.

Förskolorna ingår således inte i den stora skolutredningen?

– Nej, utredningen handlar om grundskolan.

Folkmängden är förstås avgörande för skolorna. Hur ska ni få fler att flytta till Högsby kommun? Hur tänker Kristdemokraterna där?

– Lars Elmborg är den som har gått i spetsen för de frågorna i vårt parti. Det handlar om att kunna bygga attraktiva boenden och lägenheter. Mycket har byggts på bra platser – och det vill vi fortsätta med. Det ger folk en möjlighet att flytta hit.

– Vi måste ligga före och våga satsa på attraktiva boendeformer. Då ligger Högsby kommun bra till. Det är jättelänge sedan vi lämnade in en motion om seniorboende. Sedan behöver man inte kalla det seniorboende. Men det ska vara bra lägenheter, något eget som ger en viss trygghet, för dem som vill flytta från sin villa eller gård.

Det låter som att ni vill att Högsby Bostads AB ska bygga mer också?

– Ja, absolut – och inte bara i Högsby tätort. Det ska vara möjligt att bygga på fler platser i kommunen.

– Jag är jättestolt över entreprenörerna som vi har i kommunen. Det är viktigt att vi fortsätter att ta emot entreprenörer på ett bra sätt och ger dem stöd och uppmuntran. Vi skrev ju en motion om padelbana – och nu är det på gång. Vi tar inte åt oss äran för det, de hade säkert börjat prata om det innan, men det vi ville med motionen var att kommunen skulle vara välvilligt inställd om det kom olika förfrågningar.

Vad är på gång i höst för utbildningsutskottets del?

– I första hand ska vi titta på hur vi ska rigga Komvux framöver. Det är ju inte som så att vi har lagt ned HUC (Högsby Utbildningscenter), som många har gått ut och sagt. Det är de nationella gymnasieprogrammen som vi inte fortsätter med.

– Sedan handlar det också om att hitta en lösning för grundskolan – och få personal till de olika platserna. Vi hoppas också att pandemin klingar av, så att vi slipper leva som vi har gjort under en längre tid. Det tär på alla.

Om man ska göra reklam för Högsby kommun som helhet, vad är det bästa med kommunen, enligt dig?

– Närheten och medmänskligheten. Man bryr sig om varandra i Högsby kommun. Och det är inte svårt att prata med någon på kommunkontoret. De är servicemedvetna. Jag hoppas att vi kan fortsätta med den andan.

Vilka är smultronställena i Högsby kommun?

– Mina svampskogar, säger Heléne Danielsson och skrattar.

– Nej, men det finns många fina ställen i kommunen. Allt runt Emån är väldigt vackert. Jag tänker exempelvis på radbyn Drageryd. Sedan har vi More Kastell och Aboda Klint och flera andra ställen. Men jag skulle vilja lyfta fram de små skogsvägarna, där inte så många rör sig. Det finns fantastiska cykelvägar. Det finns otroligt många vackra områden i kommunen, som man kan promenera och cykla i – helt ostört.

Personligt / Heléne Danielsson

Ålder: 63 år.

Familj: Man och fyra barn.

Bor i: Kaggemåla, nordost om Berga.

Uppvuxen i: Skövde. ”Mor och far flyttade till Kalmar, och då fick man följa med som barn. Sedan var det den berömda kärleken som tog mig till Högsby kommun. En flytt som enbart har känts positivt. Det är underbart att ha nära till den vackra naturen”, säger Heléne Danielsson.

Utbildning: Utbildad barnskötare. ”Och det är jag stolt över.”

Jobbar som: Arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Oskarshamn sedan snart 20 år tillbaka. ”Jag har även tidigare under årens lopp jobbat både med administration och inom barnomsorg och vård och omsorg.”

Politiska uppdrag: Ordförande i utbildningsutskottet i Högsby kommun, ledamot i personalutskottet, ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i socialutskottet samt fullmäktigeledamot.

Tidigare politiska uppdrag i urval: Ordförande i dåvarande konsumentnämnden i Högsby kommun och ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Högsby kommun.

Fritidsintressen: Skogspromenader, svampplockning och att umgås med nära och kära.